måndag, december 19, 2005
Välkommen till Bodströmsamhället
Justitieminister Thomas Bodström vill tillåta TV-sändningar från rättssalen, det säger han till SVT:s Rapport ikväll. Skälet? "Det stora intresse som finns för våra rättegångar men att de inte alltid beskrivs korrekt." Bodström menar också att en bättre insyn leder till bättre förståelse.Jag skulle kunna föra ett långt resonemang om det befängda i att tillåta TV-sända rättegångar, men jag lämnar istället över det till Bodström själv. Följande citat kommer från en artikel i ämnet i Brottsförebyggande rådets facktidskrift Apropå nummer 2/2003 (tack Hanna för tipset):
– Jag är mycket skeptisk till att utsätta människor för den typen av exponering det skulle innebära att tillåta tv-sändningar från rättegångar. Det gäller egentligen alla inblandade, men i första hand åtalade och vittnen – och deras anhöriga, säger han [Bodström].
Thomas Bodström tror att det finns en stor risk att tv-tittare föregriper domstolens utslag och fäller ett eget avgörande.
– Vi får ju inte glömma bort att en del människor faktiskt frikänns. Tyvärr tror jag att risken att de då redan dömts i allmänhetens ögon skulle öka avsevärt om rättegången sändes i tv, säger han.
Längre ner i artikeln tillägger Bodström:
– Jag är orolig att det skulle bli lite väl mycket show över rättegångarna. Det finns en populist i oss alla, kanske än mer hos rättens aktörer, och framför tv-kamerorna skulle de få mer utrymme. Det skulle flytta fokus från själva rättegången [...].
Jag håller fullständigt med Bodström då. Nu har alltså justitieministern ändrat sig, men på vilka grunder? Skulle intresset för TV-sända rättegångar ha ökat dramatiskt från artikeln i Apropå tills idag? Beskrivs rättegångarna sämre nu än för tre år sedan? Är svenskars integritet mindre känslig nu än tidigare? Nej, det är naturligtvis det berömda Bodströmsamhället som återigen sticker fram sitt fula tryne. Om man nu siktar på att gå till historien som justitieministern som förvandlade Sverige till en orwelliansk mardröm, så måste man självfallet vara konsekvent. Själv tänker jag föregripa nästa förslag från justitieministern och montera in ett titthål till grannen redan ikväll.
söndag, december 18, 2005
Lita inte på den glada grodan
Apropå mitt inlägg tidigare i höstas om Chiquita som, i sin strävan att putsa upp sitt varumärke, börjat märka alla sina bananer med en grön groda. Den gröna grodan tillhör miljöorganisationen Rainforest Alliance och indikerar enligt Chiquitas annonskampanj att bananerna har odlats med hänsyn till natur och arbetare.Rainforest Alliance, vad f*n är det?, undrade många. Vad är det för fel på Kravmärkning och Rättvisemärkning? I Råd & Rön ges svaret, som refereras i det senaste numret av Dagens ETC (48/05). Tidningen rapporterar att Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) i en anmälan till Konsumentombudsmannen anklagar Chiquita för att vilseleda sina kunder. Enligt SNF har inga reella förändringar skett på Chiquitas bananodlingar och den glada grodan på klistermärket är en ren lögn. Grodan är mycket känslig för bekämpningsmedel och den har taskiga förutsättningar att klara sig på ett Chiquita-plantage, där bekämpningsmedel alltjämt används i klart större utsträckning än på andra, mer ekologiskt anpassade plantage.
I ett svar meddelar Chiquita att man gjort "betydande ansträngningar och investerat mycket pengar för att förbättra produktionen". Frågan kvarstår dock: vad är det för fel på Kravmärkning, Chiquita?
onsdag, december 14, 2005
Brå-rapport utan mening
Idag presenterades Brottsförebyggande rådets rapport Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet."De som är födda utomlands löper större risk att misstänkas för brott än personer födda i Sverige med svenskfödda föräldrar", meddelar Brå i ett pressmeddelande. Rapporten har redan föregripits av folkpartiets Mauricio Rojas som i en artikel på DN Debatt kommenterar Brås uppgifter. Han välkomnar rapporten och menar att materialet som presenteras är kontroversiellt och tabubelagt i Sverige. Vi vågar inte ta upp ämnet kriminalitet och invandrare i rädsla att bli kallade rasister, menar Rojas.
Rojas artikel har kommenterats och debatterats intensivt de senaste dagarna och jag tänker inte ge mig in i det getingboet. Däremot vill jag ifrågasätta varför Brå över huvudtaget väljer att göra en undersökning om invandrares brottslighet. Vilka resultat hoppas man få och vilka lärdomar hoppas man kunna dra?
Brås generaldirektör Jan Andersson motiverar rapporten med att det efterfrågas mer empirisk kunskap på området och att detta nya faktaunderlag tidigare saknats i den allmänna debatten. Det är en lovvärd inställning, men också ganska naiv och skvallrar om dålig insikt i vilka mekanismer som sätts i rörelse av en rapport som behandlar invandrarkriminalitet.
Frågan som bör ställas är varför Brå väljer att undersöka skillnader mellan ”invandrare”, det vill säga utlandsfödda och personer födda i Sverige med minst en utlandsfödd förälder, och ”svenskar”. Som de själva påpekar i pressmeddelandet finns långt större skillnader mellan andra grupper i undersökningsmaterialet, exempelvis mellan kvinnor och män, mellan högutbildade och lågutbildade, och mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare.
I en jämförelse är skillnaden mellan just invandrare och svenskar mycket liten. En av tjugo svenskar och två av tjugo invandrare misstänks för brott under en femårsperiod. Dessutom är detta ungefär samma siffror som i Brås förra rapport som behandlade perioden 1985-89. Det har med andra ord inte hänt något och rapporten framstår som rätt meningslös.
Som skattebetalare känner jag mig blåst på några miljoner som skulle kunna ha lagts på något relevantare undersökningsämne. Som medborgare känner jag mig besviken eftersom rapportens effekt inte kommer att bli den som Brå hoppas på, att skapa "en god grund för att förbättra alla invånares förutsättningar att fungera bra i Sverige, oavsett etnisk bakgrund".
Det Brå på ett mycket effektivt sätt har gjort är att sätta frågan ”kriminella invandrare” högt upp på den mediala och politiska dagordningen. Hur den kommer att behandlas där är lätt att förutse. Debattörer som Rojas kommer, i en förödande växelverkan med sensationslysten media, att dra stora växlar på de "sociokulturella skillnaderna" mellan "svenskar" och "invandrare", och kampen om att sudda ut motsatsförhållandet mellan dessa två imaginära grupper tar flera steg tillbaka.
Frågan som ställts i undersökningen handlar ju inte ens om kriminalitet, utan om hur troligt det är att bli misstänkt för ett brott (även om Rojas i sin debattartikel väljer att kalla det för "registrerad brottslighet"). Rapporten kan med andra ord lika mycket sägas handla om en utbredd rasism inom poliskåren, men det är inte ur den vinkeln som Rojas, Aktuellt eller ens Brå väljer att se faktamaterialet.
Brå ser sig själva som en neutral betraktare av verkligheten. Deras uppgift är att förse beslutsfattare och anställda inom rättsväsendet, brottsförebyggande aktörer samt medier och allmänhet med fakta och kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Men de är själva i allra högsta grad en del av den verklighet de betraktar. Den verkligheten är rasistisk och Brå kan inte göra anspråk på att höja sig över den. Däremot kan man i större utsträckning än nu kritiskt granska sig själva och ställa frågan: varför gör vi jämförelser mellan de två påhittade grupperna "svenskar" och "invandrare" och vilken nytta har vi av denna nya kunskap?
måndag, december 12, 2005
Rädda oss från Bodström
For the record vill även jag visa min oro inför det Bodström-initierade lagförslaget om lagring av elektronisk tele- och datatrafik som EU-parlamentet har att ta ställning till imorgon. Själv har jag mejlat Carl Schlyter, min parlamentariker i Bryssel och Strasbourg. Jonas har skrivit ett öppet brev till alla svenska parlamentariker. Kopiera och mejlbomba.
Läs mer:
Copyriot
Oskar Swartz
Piratbyrån
Uppdatering: Gå in på www.stoppaovervakningen.nu och hjälp Bodström på traven med insamlingen av meningslös information om ditt privatliv. Av mig fick han, utöver mitt IP-nummer och senast besökta hemsidor, även följande brännande upplysningar om min dag:
Till frukost åt jag idag mannagrynsgröt, två ostmackor, drack ett glas apelsinjuice och en kopp kaffe. Min hund Konrad har bajsat två gånger hittills idag. Båda gångerna var avföringen fast. Han verkar med andra ord inte ha diarré. Själv har jag fått ett par finnar de senaste dagarna, tror det kan ha att göra med att jag ätit för mycket choklad. Netto på Vildgåsvägen här i Lund har ett bra pris på nougat.
Läs mer:
Copyriot
Oskar Swartz
Piratbyrån
Uppdatering: Gå in på www.stoppaovervakningen.nu och hjälp Bodström på traven med insamlingen av meningslös information om ditt privatliv. Av mig fick han, utöver mitt IP-nummer och senast besökta hemsidor, även följande brännande upplysningar om min dag:
Till frukost åt jag idag mannagrynsgröt, två ostmackor, drack ett glas apelsinjuice och en kopp kaffe. Min hund Konrad har bajsat två gånger hittills idag. Båda gångerna var avföringen fast. Han verkar med andra ord inte ha diarré. Själv har jag fått ett par finnar de senaste dagarna, tror det kan ha att göra med att jag ätit för mycket choklad. Netto på Vildgåsvägen här i Lund har ett bra pris på nougat.
lördag, december 10, 2005
Ska Trinidad och Tobago fälla Persson?
Sommaren 1994 tar det svenska fotbollslandslaget brons i VM i USA. Hösten samma år tar socialdemokraterna tillbaka regeringsmakten från de borgerliga i det svenska riksdagsvalet. Slump? Icke!
Genom sluga statistiska beräkningar kan jag nu avslöja hur socialdemokraterna lärde av tidigare misstag och ändrade grundlagen för att återfå makten. Fotbolls-VM 1990 i Italien markerar en av de mörkaste ögonblicken i svensk idrottshistoria. Det på pappret starkaste landslaget på decennier får se sig besegrat av Skottland och Costa Rica och åker ur VM-slutspelet redan efter tre matcher.
I september året därpå förlorar socialdemokraterna regeringsmakten till en borgerlig minoritetsregering i sitt dittills sämsta val i modern tid. De socialdemokratiska valstrategerna såg det tydliga sambandet: dåliga resultat för fotbollslandslaget = dåligt resultat för socialdemokraterna.
1994 åker ett på pappret ganska platt svenskt landslag till USA och tar hem Sveriges största fotbollsframgång sedan finalen mot Brasilien 1958. Samma höst återtar socialdemokraterna regeringsmakten efter endast tre års borgerligt styre. Ytterligare en förändring skedde den sommaren som gjorde att fotbolls-VM framöver skulle komma att få en direkt avgörande betydelse för det svenska riksdagsvalen: mandatperioden förlängdes från tre till fyra år.
Numera äger alltid fotbolls-VM rum sommaren före det svenska riksdagsvalet. Sambandet mellan landslagets och socialdemokraternas framgångar talar sitt tydliga språk.
Genom sluga statistiska beräkningar kan jag nu avslöja hur socialdemokraterna lärde av tidigare misstag och ändrade grundlagen för att återfå makten. Fotbolls-VM 1990 i Italien markerar en av de mörkaste ögonblicken i svensk idrottshistoria. Det på pappret starkaste landslaget på decennier får se sig besegrat av Skottland och Costa Rica och åker ur VM-slutspelet redan efter tre matcher.
I september året därpå förlorar socialdemokraterna regeringsmakten till en borgerlig minoritetsregering i sitt dittills sämsta val i modern tid. De socialdemokratiska valstrategerna såg det tydliga sambandet: dåliga resultat för fotbollslandslaget = dåligt resultat för socialdemokraterna.
1994 åker ett på pappret ganska platt svenskt landslag till USA och tar hem Sveriges största fotbollsframgång sedan finalen mot Brasilien 1958. Samma höst återtar socialdemokraterna regeringsmakten efter endast tre års borgerligt styre. Ytterligare en förändring skedde den sommaren som gjorde att fotbolls-VM framöver skulle komma att få en direkt avgörande betydelse för det svenska riksdagsvalen: mandatperioden förlängdes från tre till fyra år.
Numera äger alltid fotbolls-VM rum sommaren före det svenska riksdagsvalet. Sambandet mellan landslagets och socialdemokraternas framgångar talar sitt tydliga språk.
- 1990: Sverige lider ett förnedrande nederlag i Italien. Socialdemokraterna förlorar 18 mandat och tvingas överlämna regeringsmakten till den borgerliga koalitionen.
- 1994: Sverige tar brons i fotbolls-VM i USA och socialdemokraterna gör sitt bästa val på över ett decennium.
- 1998: Sverige lyckas inte ta sig till VM-slutspelet i Frankrike. Socialdemokraterna gör sitt sämsta val någonsin men behåller regeringsmakten med stöd av vänsterpartiet och miljöpartiet.
- 2002: Sverige gör en hedervärd insats, slutar etta i "dödens grupp" och förlorar mot Senegal i åttondelsfinalen. Socialdemokraterna återtar 13 mandat från det förra valet.
tisdag, december 06, 2005
Fråga inte Freivalds
Återigen en sen kommentar, men det här uttalandet har gnagt mig sedan förra torsdagens Aktuellt. På kvällen efter offentliggörandet av Katastrofkommissionens slutrapport säger Laila Freivalds att hon inte hade information om katastrofens omfattning eftersom hon "inte följer nyhetsrapportering överhuvudtaget". Hon menar att hon i sitt arbete omöjligen kan läsa en tidning, lyssna på radio eller titta på tevenyheter, eftersom arbetet upptar så mycket av hennes tid. Dessutom befinner hon sig ofta på resa. Förvisso var hon varken på resa eller ens i tjänst när tsunamikatastrofen ägde rum. Likväl följer hon av princip inte reguljär nyhetsförmedling. Istället så förlitar hon sig på den information hon får från "våra svenska ambassader och underrättelseverksamhet".
Nu vet vi varför (från DN 12/2-05)
"Jag har en hel organisation som säkerställer att jag får information om vad som händer", säger Freivalds. Maken till lat och verklighetsfrånvänd inställning till sitt uppdrag har jag svårt att föreställa mig. För det första kan man tänka sig att landets utrikesminister har ett eget spontant intresse för vad som sker i världen. För det andra kan man tänka sig att detta intresse gör att hon själv aktivt söker information om händelser och fenomen, istället för att bara passivt vänta på att bli matad av sina tjänstemän. För det tredje borde det vara uppenbart för utrikesdepartementets högsta chef att svenska ambassader i sin nyhetsrapportering hem till Stockholm nästan uteslutande refererar rapportering från lokala och internationella nyhetsbyråer och tevekanaler. I en situation som den i Thailand är det direkt korkat att tro att Sveriges ambassad i Bangkok skulle kunna förmedla information lika effektivt och uppdaterat som Reuters, BBC eller för den delen SVT. Dessutom hade förmodligen (och förhoppningsvis) ambassadpersonalen mer prioriterade uppgifter på sitt bord den 26 december 2004 än att sitta och fila på nyhetsfax att skicka till Stockholm.
Det värsta är att Freivalds inte ens nu visar några tecken på att börja titta på nyheterna. Skulle tredje världskriget bryta ut, fråga inte utrikesministern, men hör med Fritidsresor, de kanske vet något.
Nu vet vi varför (från DN 12/2-05)
"Jag har en hel organisation som säkerställer att jag får information om vad som händer", säger Freivalds. Maken till lat och verklighetsfrånvänd inställning till sitt uppdrag har jag svårt att föreställa mig. För det första kan man tänka sig att landets utrikesminister har ett eget spontant intresse för vad som sker i världen. För det andra kan man tänka sig att detta intresse gör att hon själv aktivt söker information om händelser och fenomen, istället för att bara passivt vänta på att bli matad av sina tjänstemän. För det tredje borde det vara uppenbart för utrikesdepartementets högsta chef att svenska ambassader i sin nyhetsrapportering hem till Stockholm nästan uteslutande refererar rapportering från lokala och internationella nyhetsbyråer och tevekanaler. I en situation som den i Thailand är det direkt korkat att tro att Sveriges ambassad i Bangkok skulle kunna förmedla information lika effektivt och uppdaterat som Reuters, BBC eller för den delen SVT. Dessutom hade förmodligen (och förhoppningsvis) ambassadpersonalen mer prioriterade uppgifter på sitt bord den 26 december 2004 än att sitta och fila på nyhetsfax att skicka till Stockholm.
Det värsta är att Freivalds inte ens nu visar några tecken på att börja titta på nyheterna. Skulle tredje världskriget bryta ut, fråga inte utrikesministern, men hör med Fritidsresor, de kanske vet något.
