torsdag, september 01, 2005
En fallos för de som redan har
I helgen invigdes södra Sveriges största fallos. Den är grov, skruvad och ger ett något skevt intryck. Debatten om Turning Torso [töööuoning teåoså] har varit stormig i Malmö och i hela Skåne. Debattdeltagarna har i stort delats upp i två läger, det första som tycker att Turning Torso är ett skrytbygge för de allra bäst bemedlade och det andra som tycker att de i det första lägret är tråkmånsar.
Nu spelar det ju inte någon större roll längre eftersom huset står där. Det har förvisso kostat nästan dubbelt så mycket än vad som ursprungligen var budgeterat. Medlemmarna i HSB Syd har all anledning att se över sina intressen och hålla tummarna för att Öresundsregionen blir den tillväxtkittel som har flaggats för ända sedan bron byggdes.
Jag tycker om alla typer av monument och landmärken. Men det är bara där som husets värde ligger, för det är ett skrytigt elitistbygge av sällan skådad kaliber. Allmänheten har inte någon tillgång till huset alls. Ingen utkiksvåning, ingen restaurang, ingenting. Andra liknande skrythus ger åtminstone allmänheten visst begränsat tillträde. Jag tänker på Empire State Building, Eifeltornet, la Grande Arche, Millenium Dome med flera. Visserligen kostar det pengar, ibland en rejäl hacka, för att komma upp i monumenten, men möjligheten finns trots allt.
Malmöborna äger inte tillträde till sitt eget monument. I huset släpps endast hyresgästerna in, inga andra. Det luktar riktigt illa i en stad som lider värre än kanske någon annan stad i Sverige av massiv segregation, mellan fattiga och rika, mellan s.k. svenskar och s.k. invandrare. Ur det perspektivet känns den skruvade fallosen mest som ett gigantiskt långfinger som skjuter upp från det propra nyanlagda bostadsområdet i Västa hamnen och riktas mot södra innerstaden och Rosengård. Ett slott som man kan drömma sin bort till men som är helt oåtkomligt för den stora underklassen i Malmö.
Extra illa luktar det eftersom det socialdemokratiska finansborgarrådet Ilmar Reepalu har givit projektet sin helhjärtade välsignelse och tagit varje tillfälle i akt att göra reklam för det. Samme Reepalu som fört över 40 miljoner kronor i stadsbudgeten från integrationsprojektet "Välfärd för alla" till förregattan till Americas Cup som av en händelse avseglade samma helg som Turning Torso invigdes. I Malmö var det länge sedan socialdemokraterna var arbetarnas parti.
Nu spelar det ju inte någon större roll längre eftersom huset står där. Det har förvisso kostat nästan dubbelt så mycket än vad som ursprungligen var budgeterat. Medlemmarna i HSB Syd har all anledning att se över sina intressen och hålla tummarna för att Öresundsregionen blir den tillväxtkittel som har flaggats för ända sedan bron byggdes.
Jag tycker om alla typer av monument och landmärken. Men det är bara där som husets värde ligger, för det är ett skrytigt elitistbygge av sällan skådad kaliber. Allmänheten har inte någon tillgång till huset alls. Ingen utkiksvåning, ingen restaurang, ingenting. Andra liknande skrythus ger åtminstone allmänheten visst begränsat tillträde. Jag tänker på Empire State Building, Eifeltornet, la Grande Arche, Millenium Dome med flera. Visserligen kostar det pengar, ibland en rejäl hacka, för att komma upp i monumenten, men möjligheten finns trots allt.
Malmöborna äger inte tillträde till sitt eget monument. I huset släpps endast hyresgästerna in, inga andra. Det luktar riktigt illa i en stad som lider värre än kanske någon annan stad i Sverige av massiv segregation, mellan fattiga och rika, mellan s.k. svenskar och s.k. invandrare. Ur det perspektivet känns den skruvade fallosen mest som ett gigantiskt långfinger som skjuter upp från det propra nyanlagda bostadsområdet i Västa hamnen och riktas mot södra innerstaden och Rosengård. Ett slott som man kan drömma sin bort till men som är helt oåtkomligt för den stora underklassen i Malmö.
Extra illa luktar det eftersom det socialdemokratiska finansborgarrådet Ilmar Reepalu har givit projektet sin helhjärtade välsignelse och tagit varje tillfälle i akt att göra reklam för det. Samme Reepalu som fört över 40 miljoner kronor i stadsbudgeten från integrationsprojektet "Välfärd för alla" till förregattan till Americas Cup som av en händelse avseglade samma helg som Turning Torso invigdes. I Malmö var det länge sedan socialdemokraterna var arbetarnas parti.
Kommentarer:
Skicka en kommentar
<< Tillbaka
<< Tillbaka