måndag, maj 01, 2006
Motormännens tid är förbi
Jag letade runt på Motormännens hemsida och hittade detta citat:
Själv har jag lagt märke till att det är många som inte kan ta sig till arbetet med bil, att döma av rusningstrafiken och det faktum att jag dagligen håller på att bli överkörd av övertända morgonbilister när jag är ute och rastar hunden. Barn har jag inga, så jag kan inte uttala mig om det där med att man måste lämna barn på dagis med bil (även om jag har ett klart minne av att jag åkte buss till dagis med pappa när jag var liten). En sak kan jag däremot slå fast: det går alldeles utmärkt att storhandla utan bil, det kan jag och tusentals andra studenter intyga.
Visst, jag vet att det är lite mer komplicerat än så. En student i Lund är inte lika transportberoende som en barnfamilj i glesbygden och det är inte glesbygden det handlar om. Istället är det i städer som Lund som förändringen måste ske, där folk har ett val att låta bilen stå. Jag bor en knapp kilometer från Lunds största köpcentrum och en knapp kilometer i andra riktningen ligger domkyrkan (mitt i stan, alltså). Mina grannar med bil väljer att ta bilen till köpcentret medan jag tar en promenad till stan för att handla. Det är ett mycket nätt och enkelt beslut att fatta: låt bilen stå och ta en promenad på en kvart, om kassarna känns för tunga så kan man ta bussen tillbaka.
Men Motormännen (kan f.ö. kopplingen mellan maskulinitet och fordon göras tydligare?) tycker att allt som leder till inskränkningar för bilisterna är osaklig förföljelse. Man vill ha sänkta bensinskatter, är kategoriskt emot Stockholmsförsöket och verkar tycka att det här med miljöbilar mest är trams. Istället bygger deras opinionsbildning på att det ligger ett egenvärde i att använda bil. Även om man kan klara sig utmärkt utan så är det inte bilisterna, utan bilismen som man värnar.
I sitt Trafik- och miljöpolitiska program slår man fast ”att använda individuella transportmedel är för de flesta en nödvändighet”. Vilket trams! För de flesta (och tänk då efter vilka "de flesta" faktiskt är) är individuella transportmedel en lyx som man kan klara sig utan. För ett fåtal (vi pratar privatbilism här) är bilen oumbärlig, men den nationella trafikpolitiken kan inte styras av förutsättningarna för en krympande minoritet av befolkningen. Den ska utformas efter stockholmaren, lundabon, göteborgaren och sundsvallsbon och med vetskapen om att oljan bara kommer bli dyrare och att klimatförändringarna är ett – i Centraleuropa högst påtagligt – faktum. Motormännen har fastnat i en svunnen tid där en bil var en bil, och framför ratten satt en herre som kunde köra vart han ville utan att någon la sig i.
Citroën DS - vackraste bilen, någonsin
"Bilen är livsnödvändig för att klara vardagen för många människor i Sverige. Man kan inte ta sig till arbetet, lämna barn på dagis eller storhandla utan bil."
Själv har jag lagt märke till att det är många som inte kan ta sig till arbetet med bil, att döma av rusningstrafiken och det faktum att jag dagligen håller på att bli överkörd av övertända morgonbilister när jag är ute och rastar hunden. Barn har jag inga, så jag kan inte uttala mig om det där med att man måste lämna barn på dagis med bil (även om jag har ett klart minne av att jag åkte buss till dagis med pappa när jag var liten). En sak kan jag däremot slå fast: det går alldeles utmärkt att storhandla utan bil, det kan jag och tusentals andra studenter intyga.
Visst, jag vet att det är lite mer komplicerat än så. En student i Lund är inte lika transportberoende som en barnfamilj i glesbygden och det är inte glesbygden det handlar om. Istället är det i städer som Lund som förändringen måste ske, där folk har ett val att låta bilen stå. Jag bor en knapp kilometer från Lunds största köpcentrum och en knapp kilometer i andra riktningen ligger domkyrkan (mitt i stan, alltså). Mina grannar med bil väljer att ta bilen till köpcentret medan jag tar en promenad till stan för att handla. Det är ett mycket nätt och enkelt beslut att fatta: låt bilen stå och ta en promenad på en kvart, om kassarna känns för tunga så kan man ta bussen tillbaka.
Men Motormännen (kan f.ö. kopplingen mellan maskulinitet och fordon göras tydligare?) tycker att allt som leder till inskränkningar för bilisterna är osaklig förföljelse. Man vill ha sänkta bensinskatter, är kategoriskt emot Stockholmsförsöket och verkar tycka att det här med miljöbilar mest är trams. Istället bygger deras opinionsbildning på att det ligger ett egenvärde i att använda bil. Även om man kan klara sig utmärkt utan så är det inte bilisterna, utan bilismen som man värnar.
I sitt Trafik- och miljöpolitiska program slår man fast ”att använda individuella transportmedel är för de flesta en nödvändighet”. Vilket trams! För de flesta (och tänk då efter vilka "de flesta" faktiskt är) är individuella transportmedel en lyx som man kan klara sig utan. För ett fåtal (vi pratar privatbilism här) är bilen oumbärlig, men den nationella trafikpolitiken kan inte styras av förutsättningarna för en krympande minoritet av befolkningen. Den ska utformas efter stockholmaren, lundabon, göteborgaren och sundsvallsbon och med vetskapen om att oljan bara kommer bli dyrare och att klimatförändringarna är ett – i Centraleuropa högst påtagligt – faktum. Motormännen har fastnat i en svunnen tid där en bil var en bil, och framför ratten satt en herre som kunde köra vart han ville utan att någon la sig i.
Citroën DS - vackraste bilen, någonsin
Kommentarer:
<< Tillbaka
Säger bara: peak oil. Detta kommer hända i vår livstid. Oljan kommer att ta slut. Och ändå sitter motormännen i sina bilar och frustar om 'individuell frihet'. Snacka om bakåtsträvande...
Det patetiska är att oljebolagen och OECD:s energiorgan IEA tjafsar om exakt när peak oil kommer att inträffa. Oberoende bedömare menar att det kommer att inträffa inom de närmsta tio åren, men IEA talar om 2035, SOM OM DET SPELAR NÅGON ROLL!
Produktionsökningen är historia och olja är inget bränsle som man kan räkna med längre (särskilt inte eftersom den absolut största delen av resterande oljereserver finns i Saudiarabien och Nordafrika, inte direkt någon stabil region som man vill anförtro världsekonomin åt). Framför allt har oljan (och har alltid haft) den egenskapen att det är en ändlig resurs. Den började ta slut när det första fatet producerades. Till skillnad från biobränslen och vind-, vatten- och solkraft som är oändliga källor.
Men det som stör mig mest är just bilismen som ideologi. Bilens egenvärde. Folk som skaffar SUV:ar bara för att (varför tänker jag osökt på Pettah?). Bilen har inget egenvärde. Det är ett sätt att transportera sig på så länge det inte finns några andra bättre alternativ, vilket det gör.
Skicka en kommentar
Produktionsökningen är historia och olja är inget bränsle som man kan räkna med längre (särskilt inte eftersom den absolut största delen av resterande oljereserver finns i Saudiarabien och Nordafrika, inte direkt någon stabil region som man vill anförtro världsekonomin åt). Framför allt har oljan (och har alltid haft) den egenskapen att det är en ändlig resurs. Den började ta slut när det första fatet producerades. Till skillnad från biobränslen och vind-, vatten- och solkraft som är oändliga källor.
Men det som stör mig mest är just bilismen som ideologi. Bilens egenvärde. Folk som skaffar SUV:ar bara för att (varför tänker jag osökt på Pettah?). Bilen har inget egenvärde. Det är ett sätt att transportera sig på så länge det inte finns några andra bättre alternativ, vilket det gör.
<< Tillbaka