onsdag, december 06, 2006

Ekonomer i garderoben

För några inlägg sedan skrev jag om Uppdrag gransknings reportage om arbetsförhållanden i Indien och vilken inställning man som konsument borde ha till produkter som tillverkats under slavliknande förhållanden. I kommentarerna länkar Petter till en Power Point-presentation där Jim O’NeillGoldman Sachs berättar om vad han kallar för the BRIC-economies.


Kunder på börsen i Peking. Foto: Getty Images

Fyra ekonomier – Brasilien, Ryssland, Indien och Kina – kommer enligt O’Neill växa så det knakar de närmaste decennierna och för hungriga entreprenörer finns det ”amazing investment opportunities”. Tillväxtpotentialen hos medelklassen i BRIC-ekonomierna anses vara enorm. Bland annat förutspås att det kommer att köpas fler bilar i Kina än i USA år 2025 och att prisutvecklingen på energi även fortsättningsvis kommer att vara ”very strong”.

Jag tittade på BRIC-filmen direkt efter att jag sett det andra avsnittet av SVT:s Planeten och det är nästan komiskt hur man kan skildra samma fenomen på så diametralt olika sätt. Planeten (som visserligen var en mindre besvikelse – snygg men tunn på hårda fakta) beskriver den accelererande globala tillväxten som en katastrof i vardande. Mänskligheten står inför en skärseld där vi antingen måste börja fatta omfattande kollektiva beslut rörande vår livsföring och – framför allt – vår energiförbrukning.

Den dramatiska tillväxten i Väst under det förra seklet förväntas toppas av en likvärdigt dramatisk tillväxt i Kina och Indien. Under kommande decennier kommer pressen på planeten lämna djupa spår i biosfären, leda till brist på råvaror som olja och stål samt drastiskt förändra väderläget.

På Goldman Sachs verkar man helt bortse från denna problematik. Att tala om att energimarknaderna kommer att vara fortsatt starka är antagligen tidernas största underdrift. Oljan – som alltjämt är Jordens viktigaste energikälla och omfattar 40 % av världsekonomin – kommer inte att räcka för en årlig tillväxt på runt 5 % i BRIC-ekonomierna. Klimatförändringar kommer leda till att glaciärer i Himalaya smälter bort och därmed kommer bevattning för hundratals miljoner kineser försvinna. Och så vidare.

Har Goldman Sachs tagit med detta i sina tillväxtkalkyler eller räknar man kallt med att naturen kommer fortsätta att förse oss med oändliga rikedomar? Har man räknat med nödvändiga omställningar i energisystem? Kommer alla bilar som köps i Kina 2025 drivas av biobränsle och vad kommer i så fall detta biobränsle att produceras av? När O’Neill pratar är det som att lyssna på någon som suttit i en garderob de senaste trettio åren. Han framstår som en verklighetsfrånvänd kuf. Men jag befarar att han inte är det, tvärt om delar han troligen verklighetsuppfattning med alla världens investment bankers och coporate finance-konsulter. När ska de komma ut ur sina garderober, när ska de kassera BNP som enda mått på rikedom?

Kommentarer:
Då förutsätter du ju iofs att Planeten nödvändigtvis har rätt och att tillväxten och utvecklingen inte någonstans i framtiden kommer att innebära att miljövänligare alternativ tas fram, ett exempel är ju t.ex New Dehli http://per-j-andersson.blogspot.com/2006/12/nr-oljan-sinar-blir-jorden-renare.html

Sen begår du ju ungefär precis samma häpnadsväckande misstag som Planeten gör, och det är ju som tidigare har påpekats inte för att vänstern nödvändigtvis är intresserad av tredjevärlden utan att det handlar om att trycka ner tros satser i halsen på folk.

Jo jag kan berätta för dig vad BNP gör för folk. 1970 var medel livsländen i Indien 39 år och i Kina 41 år. Samma år hävdade miljörörelsen att år 2000 kommer vi att ha 6 miljarder(!!!) invånare och att detta skulle jordklotet aaaaldrig klara av. Idag är medellivslängden i Indien 62 år och i Kina 71 år. Som av en händelse så började den lite mer tillväxtprienterade politiken i Kina ungefär 10 år tidigare än i Indien. Du vet att tillväxten har gett länderna, bättre sjukvård, bättre skördar pga bättre odlingsteknik, faktiskt på många ställen bättre miljö.

Planeten var kanske något av den värsta propagandistiska smörjan jag någonsin har sett, först lite läpparnas bekännelser om att det är ju vi som konsumerar, sedan rullade bilderna på välnärda indier och kineser till skräckmusik, som pricken över i:et drog dom fram någon sminkad tjej man skulle hymla med ögonen åt. Guuuuud vad dumma dom är som tror att tillväxt är så viktigt. Jag har ett förslag till dig, flytta ut i skogen, av säg dig kontakten med sjukvården. Vänta på att t.ex en blindtarmsinflammation. Sånt där dog fol av bara för 30 år sedan (och på många ställen fortfarande idag) innan den dumma dumma tillväxten.

Men visst, när ska ekonomerna på GoldmanSachs komma ut ur garderoben och erkänna att livet inte är vär att leva. Att dö vid 39 års ålder är ta mig fan en blessing in disguise, iaf om man heter Erik.
 
Att det ska vara så svårt att argumentera för alternativa mått på tillväxt utan att stämplas som tillväxtfientlig.

Om tomten tar och läser vad jag faktiskt har skrivit i detta inlägg och tidigare, så kommer han inte någonstans kunna hitta argument mot tillväxt. Tillväxt är en förutsättning för välstånd och jag tänker inte flytta ut i nån j*vla skog och dö i nån j*vla blindtarmsinflamation.

Det jag undrar är hur utveckling liknande den Väst upplevt det förra seklet kommer kunna ske utan olja. Inlägget av Per J Andersson är hoppfull läsning men jag ser inte någonstans att den oreglerade marknaden hade något att göra med utvecklingen i New Dehli.

Det oreglerade marknadens alternativ till olja är inte biobränslen, utan kol. Kol är det överlägset billigaste bränslet och om marknaden får bestämma är det den lösningen som kommer realiseras, och BRIC-ekonomiernas BNP kommer förtsätta stiga.

Naturligtvis kommer det att gå ut över miljön i form av ännu mer outhärdlig smog, accelererande klimatförändringar och en havererad infrastruktur. Därför behövs tillväxtmått som tar med alla externa effekter som inte syns i BNP, och därför behövs politiska styrmedel - som i Indien - som skapar förutsättningar för förändring.
 
Är kol, säger du! Det sker en massiv utbyggnad av kärnkraft i Asien, det är de gröna i Europa som har sett till att användning av fossila bränslen har ökat i Europa. Kol används huvudsakligen på landsbygden, kol användes förr på tågen. Kol användes jävligt mycket mer förr.

"Naturligtvis kommer det att gå ut över miljön i form av ännu mer outhärdlig smog"

ha ha, men det var ju inte så...

"Det jag undrar är hur utveckling liknande den Väst upplevt det förra seklet kommer kunna ske utan olja. Inlägget av Per J Andersson är hoppfull läsning men jag ser inte någonstans att den oreglerade marknaden hade något att göra med utvecklingen i New Dehli."

Den oreglerade marknaden har gett människor möjlighet att äta bättre, få bättre sjukvård och framför allt leva längre. Om vi nu tänker oss tillbaka till det uthärdliga smoglösa paradis som rådde i 70-talets Dehli. Så förutsätter jag naturligtvis att du föredragit att leva då istället för nu. Trots att du kanske kolat i någon infektion eller blindtarms inflammation, ja och varit lite mer undernärd då naturligtvis.

Kom ut ur garderoben själv, vet ja! När du lite hånfullt skriver "medelklassen" är du överhuvudtaget medveten med hur många hundramiljoner medelklassen har växt de sensate åren?

Sen kommer vi tillbaka till det här med läpparnas bekännelse. Jag tyckte det var hejdlöst roligt när Monbiot sa att väst måste titta till sig själv och inte pekan finger åt tredjevärlden. Varpå en orgie av skräckbilder med välnärda svartskallar rullades upp. Nu sitter du här och orerar om BRIC-ekonomierna. Det är ju för fan för bra för att vara sant hur korkat det hela är. Flytta ut i skogen och babbla sen.
 
Tomten, om du fortsätter på samma sandlådenivå kan vi lägga ner diskussionen.

När det gäller kol så är det i allra högsta grad ett alternativ. Diesel gjord på kol är långt billigare att producera än något förnybart bränsle och kan utan problem användas i dagens bilar.

Kärnkraften byggs ut men det har ingenting med utsläpp från bilar att göra. Så till vida du inte tycker att det verkar rimligt att byta ut förbränningsmotorn i din bil mot en liten kärnreaktor.

Jag vet ingenting om luftkvaliteten i New Dehli på 70-talet. Antagligen var den bättre eftersom antalet utsläppskällor var mindre. Men det har inte så mycket med något att göra.

Du verkar inte fatta (eller inte vilja fatta) att det inte är tillväxten i sig som jag motsätter mig. Det jag ifrågasätter är den typ av kortsiktig och destruktiv tillväxt som kommer av en fullständigt oreglerad marknadsekonomi med ett tillväxtmått där negativa effekter på exempelvis miljö externaliseras.

Om du läser texten om New Dehli som du själv länkat till så ser du att förbättringarna är resultat av engagerade miljöforskare och ett fungerande rättssystem. Med andra ord en reglerad marknad och en o-korrumperad statsapparat, givetvis tillsammans med en god tillväxt som - som sagt - är en förutsättning.
 
Skicka en kommentar

<< Tillbaka