torsdag, november 24, 2005
Framtiden är välutbildad och arbetslös
Okej, nu måste jag slå fast det här för mig själv och er andra en gång för alla: Sverige behöver inte 17 500 ytterligare högskoleplatser. Nils Gustavsson på Erlanderbrigaderna kör på i god socialdemokratisk stil och sätter industrisamhälle mot kunskapssamhälle. Alla som har kört bultsax och malmtruck ska skolas om till medieingenjörer eller controllers. Vi ska inte konkurrera med låga löner utan med kunskap. Vi ska smarta ut de jävlarna!Som jag redan tjatat om här på bloggen, så är det inte så att låglöneyrken försvinner från Sverige, bara för att man kan out-sourca leksaksproduktion och call-centerverksamhet till Indien. Folk vill fortfarande få sina trappuppgångar svabbade, bli serverade sina hamburgare och få sin post. Med tanke på den enorma koncentration av kunskap som ackumuleras i min generations medvetande tack vare högskolestudier så kommer diskussionerna i morgondagens lunchrum på ålderdomshemmen att handla om flödesscheman och Derrida, snarare än den senaste dokusåpan och prinsessan Victorias nya man.
Det blir kanske trevligt för åldringarna, men ett enormt nederlag både för samhället och för de stackare som kommer att sitta med outnyttjade kunskapsresurser och feta studieskulder och undra hur någon regering kunde vara så korkad att man utbildade folk utan någon som helst tanke på vad utbildningen skulle komma att leda till.
Leif Pagrotsky tycker att jag är osolidarisk när jag resonerar som jag gör. Att jag i rädsla för konkurrens från högutbildade 80-talister vill knyta åt universitetssäcken. I själva verket är det 80-talisterna själva som väljer bort studierna. Lundagård rapporterar i senaste numret att antalet ansökningar till högre utbildning vårterminen 2005 var 13 procent lägre än 2004. Antagligen beror det på att de, till skillnad från regeringen inser det orimliga i att utbilda sig till arbetslöshet.
Idag är det knappt någon klassfråga om man studerar vidare eller inte. Det som numera skiljer agnarna från vetet är hur väl man tar sig fram inom högskolevärlden. Studenter från hem med akademikertradition vet att välja smart; rätt kurser, dubbla examina, MFS-studier, praktikår, utbytesår, arbetslivsanknytning. Allt medan de som inte vet bättre bara pluggar på och tror att det kommer ge dem ett jobb efter examen.
Om socialdemokraterna menade allvar med sitt prat om solidaritet så skulle man lägga pengarna på att förbättra den existerande utbildningen, istället för att skapa ännu mer luft som skymmer arbetslöshetssiffrorna. För, som Lundagårdsredaktör Patrik Kronqvist påpekade tidigare i höst, om Pagtrotsky tycker att jag är osolidarisk mot nästa generation är det bara för honom att jämföra kvaliteten på dagens högskola med den för 15 år sedan. Och jämför även gärna arbetslöshetsstatistiken för nyutexaminerade akademiker. Sen kan vi börja snacka solidaritet mellan generationer.
Kommentarer:
<< Tillbaka
Helt fel, Erik.
1) Arbetslösheten bland akademiker är lägre än arbetslösheten bland icke-akademiker. Etableringsgraden på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan olika utbildningar. Således har läkare och receptarier lättare att få jobb än konstnärer och humanister. Och det är ju inget nytt. Se HSV:s rapport: http://web2.hsv.se/publikationer/pressmeddelanden/2005/051102.shtml
2) Ökningen med 17500 utbildningsplatser är valfläsk och en piss i Mississippi; det gör varken til eller från. Den stora utbyggnaden av högskolan har redan skett. Dessutom kommer de allra flesta högskolor att använda medlen till kvalitetsförstärkningar. Det är korrekt att arbetarbarnen klarar sig sämre på högskolan än akademikerbarnen. Det är inte ett argument för att stänga dem ute från högskoleutbildning utan ett argument för att satsa mer resurser på dem.
3) Om du är orolig för att det inte ska finnas tillräckligt mycket okvalificerad arbetskraft för enklare arbetsuppgifter är det värt att påminna att 50%-målet innebär att den andra hälften inte har möjlighet att få en högskoleutbildning.
4) Högskoleutbyggnaden är i Sverige en socialdemokratisk uppfinning, men det förtjänar att nämnas att samtliga västländer har ambitiösa program för ökningen av högskoleutbildade.
Weiter so.
1) Arbetslösheten bland akademiker är lägre än arbetslösheten bland icke-akademiker. Etableringsgraden på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan olika utbildningar. Således har läkare och receptarier lättare att få jobb än konstnärer och humanister. Och det är ju inget nytt. Se HSV:s rapport: http://web2.hsv.se/publikationer/pressmeddelanden/2005/051102.shtml
2) Ökningen med 17500 utbildningsplatser är valfläsk och en piss i Mississippi; det gör varken til eller från. Den stora utbyggnaden av högskolan har redan skett. Dessutom kommer de allra flesta högskolor att använda medlen till kvalitetsförstärkningar. Det är korrekt att arbetarbarnen klarar sig sämre på högskolan än akademikerbarnen. Det är inte ett argument för att stänga dem ute från högskoleutbildning utan ett argument för att satsa mer resurser på dem.
3) Om du är orolig för att det inte ska finnas tillräckligt mycket okvalificerad arbetskraft för enklare arbetsuppgifter är det värt att påminna att 50%-målet innebär att den andra hälften inte har möjlighet att få en högskoleutbildning.
4) Högskoleutbyggnaden är i Sverige en socialdemokratisk uppfinning, men det förtjänar att nämnas att samtliga västländer har ambitiösa program för ökningen av högskoleutbildade.
Weiter so.
Tack för svaret, Nils. Eller var det egentligen något svar? Det märks att du redan har hunnit få den där, för många politiker typiska förmågan att svara på frågor som inte ställts och istället hitta på andra frågor.
1) Jag har aldrig påstått att arbetslösheten bland akademiker skulle vara högre än den bland icke-akademiker. Fattas bara annat efter att ha investerat flera år av sitt liv och hundratusentals kronor i studieskulder för att få en bra utbildning.
2) Jag vet att de 17 500 studieplatserna är valfläsk, det är din partikamrat Pagrotsky som inte verkar veta om det (eller – vilket känns mer troligt – så vet han det mycket väl men viftar bort anklagelserna). Vidare har jag aldrig påstått att arbetarbarn ska stängas ute från högskolan, eller att mindre resurser ska satsas på rekrytering från den gruppen. Däremot menar jag att en socialdemokratisk högskolepolitik som alltjämt satsar på kvantitet snarare än kvalitet på ett mycket effektivt sätt får personer från studieovana hem att utbilda sig till arbetslöshet, eftersom de inte kan navigera i det akademiska träsket lika bra som personer från hem med akademisk tradition.
3) Jag är inte orolig för att det ska finnas för lite okvalificerad arbetskraft. Det som däremot oroar mig är det enorma resursslöseri – samhällsekonomiskt och personligt – som det innebär att utbilda människor till något som de sedan inte får någon användning för i arbetslivet.
4) Jag är för en välutbyggd högskola, men den finns redan idag. Åk till Malmö högskola och kolla in de gapande tomma föreläsningssalarna. Det behövs inte 17 500 till av såna.
Det som jag kritiserade i ditt ursprungliga inlägg var din ologiska syn på globaliseringens effekter på den svenska arbetsmarknaden. Industrijobben försvinner och ersätts med jobb inom servicesektorn, skrev du. Hur många av de jobben i servicesektorn som kräver en kandidatexamen? Inte särskilt många, tror jag.
1) Jag har aldrig påstått att arbetslösheten bland akademiker skulle vara högre än den bland icke-akademiker. Fattas bara annat efter att ha investerat flera år av sitt liv och hundratusentals kronor i studieskulder för att få en bra utbildning.
2) Jag vet att de 17 500 studieplatserna är valfläsk, det är din partikamrat Pagrotsky som inte verkar veta om det (eller – vilket känns mer troligt – så vet han det mycket väl men viftar bort anklagelserna). Vidare har jag aldrig påstått att arbetarbarn ska stängas ute från högskolan, eller att mindre resurser ska satsas på rekrytering från den gruppen. Däremot menar jag att en socialdemokratisk högskolepolitik som alltjämt satsar på kvantitet snarare än kvalitet på ett mycket effektivt sätt får personer från studieovana hem att utbilda sig till arbetslöshet, eftersom de inte kan navigera i det akademiska träsket lika bra som personer från hem med akademisk tradition.
3) Jag är inte orolig för att det ska finnas för lite okvalificerad arbetskraft. Det som däremot oroar mig är det enorma resursslöseri – samhällsekonomiskt och personligt – som det innebär att utbilda människor till något som de sedan inte får någon användning för i arbetslivet.
4) Jag är för en välutbyggd högskola, men den finns redan idag. Åk till Malmö högskola och kolla in de gapande tomma föreläsningssalarna. Det behövs inte 17 500 till av såna.
Det som jag kritiserade i ditt ursprungliga inlägg var din ologiska syn på globaliseringens effekter på den svenska arbetsmarknaden. Industrijobben försvinner och ersätts med jobb inom servicesektorn, skrev du. Hur många av de jobben i servicesektorn som kräver en kandidatexamen? Inte särskilt många, tror jag.
Utbyggnaden av tertiär utbildning i OECD-länderna är en korrekt strategisk satsning och det står jag för.
Erik: "Det som jag kritiserade i ditt ursprungliga inlägg var din ologiska syn på globaliseringens effekter på den svenska arbetsmarknaden. Industrijobben försvinner och ersätts med jobb inom servicesektorn, skrev du. Hur många av de jobben i servicesektorn som kräver en kandidatexamen? Inte särskilt många, tror jag."
Du tänker dig servicesektorn för snävt, antar jag. Frissan, servitören, handläggaren. Tänk större. Du och jag har valt att studera samhällsvetenskap, förmodligen hyfsat väl medvetna om att Procter&Gamble och KPMG inte direkt skriker efter fil. kand.-are i socialantropologi eller ens statsvetenskap.
Men. Dels ökar pensionsavgångarna under de kommande åren i Sverige. Förvaltningen behöver nya krafter. Och i det privata näringslivet har man så sakteliga börjat inse att en akademisk examen är en bra grej, men att själva ämnesinriktningen inte alltid är så viktig. Om jag skulle vilja jobba på Procter&Gamble har de en plats även för pol. mag. Gustafsson.
Och det sista: vi kan skapa våra egna arbetsuppgifter. Vi tubbas inte direkt att starta eget på statsvetenskapliga institutionen, men universitetet tillhandahåller en god infrastruktur för dem som vill försöka.
Framtiden är fin och vacker och luktar ganska gott, men bara om man väljer att se den på det sättet. Maudan är inte helt av banan när hon talar om ivriga bävrar. Men vi behöver buffertsystemen för att våga språnget.
Weiter so.
Erik: "Det som jag kritiserade i ditt ursprungliga inlägg var din ologiska syn på globaliseringens effekter på den svenska arbetsmarknaden. Industrijobben försvinner och ersätts med jobb inom servicesektorn, skrev du. Hur många av de jobben i servicesektorn som kräver en kandidatexamen? Inte särskilt många, tror jag."
Du tänker dig servicesektorn för snävt, antar jag. Frissan, servitören, handläggaren. Tänk större. Du och jag har valt att studera samhällsvetenskap, förmodligen hyfsat väl medvetna om att Procter&Gamble och KPMG inte direkt skriker efter fil. kand.-are i socialantropologi eller ens statsvetenskap.
Men. Dels ökar pensionsavgångarna under de kommande åren i Sverige. Förvaltningen behöver nya krafter. Och i det privata näringslivet har man så sakteliga börjat inse att en akademisk examen är en bra grej, men att själva ämnesinriktningen inte alltid är så viktig. Om jag skulle vilja jobba på Procter&Gamble har de en plats även för pol. mag. Gustafsson.
Och det sista: vi kan skapa våra egna arbetsuppgifter. Vi tubbas inte direkt att starta eget på statsvetenskapliga institutionen, men universitetet tillhandahåller en god infrastruktur för dem som vill försöka.
Framtiden är fin och vacker och luktar ganska gott, men bara om man väljer att se den på det sättet. Maudan är inte helt av banan när hon talar om ivriga bävrar. Men vi behöver buffertsystemen för att våga språnget.
Weiter so.
Jag går gärna en vacker och väldoftande framtid till mötes, och jag hoppas att du har rätt i dina förutsägelser, Nils.
En grupp som däremot bara lider av högskloeutbyggnaden och kompetensökningen bland yngre arbetstagare, är den äldre generationen. Många arbeten som tidigare endast krävde gymnasiekompetens går nu enbart till sökande med högskolekompetens.
Varför måste man helt plötsligt vara civilekonom för att få jobb som ekonomiassistent? Fan vet.
Skicka en kommentar
En grupp som däremot bara lider av högskloeutbyggnaden och kompetensökningen bland yngre arbetstagare, är den äldre generationen. Många arbeten som tidigare endast krävde gymnasiekompetens går nu enbart till sökande med högskolekompetens.
Varför måste man helt plötsligt vara civilekonom för att få jobb som ekonomiassistent? Fan vet.
<< Tillbaka
