söndag, november 20, 2005
Mer etanol i tankarna
Så 2005 blev alltså året då bilköparna tillslut tog sitt förnuft till fånga. Från USA rapporteras det att man i Katrinas efterverkningar så sakteliga upptäcker att det går alldeles utmärkt att köra en bil med fyra cylindrar istället för åtta. Försäljningen av SUV:ar har rasat och istället är det små bränslesnåla bilar som går bäst. Att det skulle krävas en käftsmäll i form av ett dussintal havererade oljeplattformar och raffinaderier i Mexikanska golfen för att få folk att vakna till är lika oförståerligt som det är typiskt.I Sverige slår försäljningen av sk. miljöbilar (bilar som använder sig av alternativa driftlösningar, typ el-hybrider eller etanol) alla rekord. Det har till viss del att göra med skattelättnader som medföljer den typen av bilar. Dessutom kan man glida runt i Stockholm utan att behöva bekymra sig för obehagliga telefonsamtal från polisen. Men jag vill gärna tro att det också beror på att folk numera väljer miljövänligare bilar enbart därför att de kan. Inga baktankar. Man väljer miljöbilar därför att de är miljöbilar och de finns numera att köpa hos din lokala bilhandlare.
Samtidigt säger Hans-Erik Ångström, professor i förbränningsmotorteknik vid KTH, att regeringens etanolpolitik är ”att kasta pengar i sjön”. Tyligen så har man i sin iver att få svenskar att konsumera etanol, glömt bort produktionsledet. Nästan all etanol som säljs i Sverige kommer från Brasilien. Visst finns det möjligheter att framställa etanol i Sverige, det är bara det att ingen gör det eftersom den brasilianska etanolen är så billig. Om man vill fasa ut fossila bränslen mot etanol är det produktionsdelen som är central menar Ångström. Dagens bensindrivna bilar kan köra på med upp till 15 procent etanol i tankarna. Idag klarar EU inte av mer än två procent eftersom tillgången är för dålig. Det är där resurserna borde satsas. Blanda ut all bensin med lite etanol, istället för mycket etanol i en liten del av bensinen som tankas, det är det viktiga om man vill sänka utsläppen av växthusgaser, menar Ångström.
Jag ser absolut rationaliteten i Ångströms resonemang. Men han är professor i förbränningsmotorteknik och har kanske inte funderat så mycket över de samhälleliga mekanismerna som ligger bakom en fungerande miljöpolitik. Visst är det bra att vanliga bilar kan köra på 15 procent etanol. Men det återstår trots allt 85 procent bensin. På kort sikt så kommer det säkert att uppstå flaskhalsar på etanolmarknaden, men det övergripande målet är att göra Sverige så oberoende som möjligt av olja. Det viktiga måste vara att få en bilpark som kan rulla på 85 procent etanol och 15 procent bensin, inte tvärt om.
”Det som görs i Sverige är kanske bra politiskt för att det syns, men vad gäller effekt och växthuseffektspåverkan för pengarna så är det förkastligt”, säger Ångström. Men det är ju just därför att det syns som det är bra politik. Om man vill sänka utsläpp av växthusgaser så måste man ge konsumenterna en anledning att engagera sig och söka kunskap. Därför börjar man i konsumtionsänden. Sedan kommer etanolproduktionen som en automatisk (möjligen något subvetionerad) effekt.
Ångströms resonemang har lite hönan-eller-ägget-karaktär. Hur tror han att det skulle vara politisk möjligt att motivera ökad subventionering av etanolproduktion om det inte finns någon långsiktig efterfrågan? Målet på längre sikt är som sagt att vara oberoende av olja, helt oberoende av olja, och då kommer man inte långt på 15 procent etanol.
Framför allt handlar det om att låta människor känna att man genom egna val kan bidra till en bättre miljö. I Sverige finns det tusen och åter tusen bilister som längtar efter att få köra bil med ett renare samvete. Det vore ett miljöpolitiskt självmål att inte gå dem till mötes.
Kommentarer:
Skicka en kommentar
<< Tillbaka
<< Tillbaka
