tisdag, juni 13, 2006
Mer om flygskatt
Jag var ganska ensam i bloggosfären om att kommentera riksdagens beslut om flygskatt förra veckan. Tydligen var inte ämnet så angeläget jämfört med fildelningsdebatten som varje stackare med en blogg verkar känna sig tvungen att skriva något om (denna stackare inräknad).
Därför blev jag förvånad igår när jag gjorde en sökning på knuff.se och såg att frågan tagits upp i sex-sju bloggar de senaste två dagarna. Varför? Jo, Ryanair har meddelat att man planerar att lägga ner avgångar från ett antal flyplatser runt om i landet, något som uppenbarligen väcker känslor bland de politiska bloggarna. Lite elakt kan man kanske säga att klimatförändringar tydligen inte räcker för att få folk att reagera. Vad som krävs är indraget lågprisflyg, då ställer man sig på barrikaderna. Gärna lite översvämnningar, men rör inte min förlängda week-end i Prag!
Jag har redan redovisat min syn på flygskatt här och den står jag principiellt fast vid. I de intressanta efterföljande kommentarerna togs bl.a. frågan om utsläppsrätter upp. Anna Röd funderade på om inte ett sådant system skulle vara effektivare för att driva flygnäringen mot mindre miljöpåverkan. För, som flera mycket riktigt har påpekat, en fast flygskatt gynnar bara andra transportslag utan att ge flygbranschen några incitament för att minska sina egna utsläpp. En skatt som grundar sig i en statisk syn på transport och kommunikationer.
Mer om detta finns även att läsa i Rasmus Karlssons papper ”Fly me to the end of the world?” (pdf) om hur flygindustrin ska kunna fortsätta utveckas och expandera utan att runt år 2050 egenhändigt ta upp samtliga EU-länders samlade utsläppskvoter. Rasmus föreslår några radikala grepp, men framför allt menar han att politiker måste börja tro på teknikutveckling igen, istället för att driva en reaktiv politik, som i fallet med de svenska flygskatterna. Dessutom pekar han på det orimliga i att driva en nationell linje i en fråga som ofrånkomligen är transnationell. Rekomenderas för läsning!
Därför blev jag förvånad igår när jag gjorde en sökning på knuff.se och såg att frågan tagits upp i sex-sju bloggar de senaste två dagarna. Varför? Jo, Ryanair har meddelat att man planerar att lägga ner avgångar från ett antal flyplatser runt om i landet, något som uppenbarligen väcker känslor bland de politiska bloggarna. Lite elakt kan man kanske säga att klimatförändringar tydligen inte räcker för att få folk att reagera. Vad som krävs är indraget lågprisflyg, då ställer man sig på barrikaderna. Gärna lite översvämnningar, men rör inte min förlängda week-end i Prag!
Jag har redan redovisat min syn på flygskatt här och den står jag principiellt fast vid. I de intressanta efterföljande kommentarerna togs bl.a. frågan om utsläppsrätter upp. Anna Röd funderade på om inte ett sådant system skulle vara effektivare för att driva flygnäringen mot mindre miljöpåverkan. För, som flera mycket riktigt har påpekat, en fast flygskatt gynnar bara andra transportslag utan att ge flygbranschen några incitament för att minska sina egna utsläpp. En skatt som grundar sig i en statisk syn på transport och kommunikationer.
Mer om detta finns även att läsa i Rasmus Karlssons papper ”Fly me to the end of the world?” (pdf) om hur flygindustrin ska kunna fortsätta utveckas och expandera utan att runt år 2050 egenhändigt ta upp samtliga EU-länders samlade utsläppskvoter. Rasmus föreslår några radikala grepp, men framför allt menar han att politiker måste börja tro på teknikutveckling igen, istället för att driva en reaktiv politik, som i fallet med de svenska flygskatterna. Dessutom pekar han på det orimliga i att driva en nationell linje i en fråga som ofrånkomligen är transnationell. Rekomenderas för läsning!
Kommentarer:
Skicka en kommentar
<< Tillbaka
<< Tillbaka
