söndag, juli 02, 2006
Vad vore Lund utan studenter?
Jag bor i en anrik studentstad. På Lunds universitets emblem står det ”anno 1666”, vilket skulle göra det till ett av Nordens äldsta lärosäten. Jag bor också i en stor studentstad. Från universitetshåll hävdas t.o.m. att Lunds universitet är landets största med över 40 000 registrerade studenter. Siffran är omstridd och vad jag förstår så beror det mycket på hur man räknar, Göteborgs universitet hävdar bestämt att Lund skarvar. Göteborgarna menar istället att det är deras universitet som är störst. Det må vara som det vill med den saken, hur som helst kan man konstatera att det bor en himla massa studenter i Lund. Även om man halverar den officiella siffran om antal studenter så utgör gruppen i runda slängar en fjärdedel av stadens befolkning.
En fjärdedel studenter, alltså. Till det ska läggas all personal som arbetar på universitetet och all verksamhet som är fullständigt beroende av universitetet för sin existens. Man kan kort och gott konstatera att Lund skulle vara en liten sketen håla utan sitt universitet. Det märks om inte annat nu på sommaren då många lämnat stan. Det är en närmast spöklik stämning som sänker sig över gator och torg, nattlivet är icke-existerande och uteserveringarna gapar tomma. Man tackar sin lyckliga stjärna att Malmö bara ligger en kvart bort med pågatåg.
Foto: raketa.nu.
Det är med denna verklighet i åtanke som jag läser premiärnumret av Idéernas Lund, ”en tidning till alla kommuninvånare – om Lunds kommun, från Lunds kommun [med en] ambition att spegla det som händer i vår kommun”, allt enligt kommundirektör Jan-Inge Ahlfridh. Han tar bland annat upp att Lund siktar på att bli Europas kulturhuvudstad 2014 och att ”vägen dit kantas av många spännande evenemang”.
I denna tidning – från och om landets överlägset studenttätaste kommun – nämns inte ordet ”student” en enda gång. Detta beror på att Lund enligt tidningen Studentliv är en av landets minst studentvänliga kommuner. Man struntar helt enkelt i studenterna. Ett av många exempel på detta ges i det senaste numret av Lundagård där man rapporterar om den kroniska bostadsbristen i staden och kommunens fullständiga ovilja att göra något åt den. Trots löften inför det förra kommunalvalet så har kommunen byggt mycket få nya studentbostäder. Istället ligger hela ansvaret att tillhandahålla studentbostäder på studentdrivna Akademiska Föreningen och de olika nationerna. Ett klassiskt citat från kommunhåll har varit, ”du ser inga studenter som sover på gatorna, alltså löser det sig”.
Denna arroganta inställning mot studenterna tänker jag på när jag går igenom ett sommarsovande Lund. Hur många affärer skulle finnas utan 25 000 studenter som handlar i dem, hur många löner skulle betalas ut utan ett fullbelagt universitet, hur många skattekronor skulle gå kommunen förbi om alla dessa studenter skulle välja något annat lärosäte? Det skulle bli en sommarsömn året runt, något för Jan-Inge Ahlfridh och hans kompisar att fundera på. En gissning från min sida är att allt fler av alla de studenter som väljer att bosätta sig i Malmö på grund av bostadsbristen i Lund, också kommer att upptäcka fördelarna med Malmö högskola. En högskola med engagerade lärare, nya fräscha lokaler och små studentgrupper, i en studentstad utan arrogant bemötande, höga boendekostnader och mossiga studentikosa traditioner.
Lund kommer att ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad 2014. Mycket möda läggs ned från kommunens sida för att nå detta mål, många extra miljoner har pumpats in i kulturbudgeten. Återigen är det på sin plats att ställa frågan hur mycket kultur Lund skulle kunna erbjuda utan sina studenter. Lundakarneval, filmförening, studentafton, en hel drös studenttidningar, spex, föreningen Ordkonst, listan över studentdriven kulturverksamhet kan göras nästan hur lång som helst. Detta är dock inte något som kommunen tar hänsyn till i samband med kulturstadskandidaturen. ”Kultur Lund har fått många konkreta idéer på satsningar”, säger Kultur Lunds chef Torbjörn Nilsson, i Idéernas Lund. Men inga av dessa idéer verkar ha någon som helst koppling till studenter eller universitetet och studentföreningar kan inte söka bidrag ur kommunens budget.
Varför ignoreras konsekvent Lunds studenter av sin kommun? Frågan har ställts av många före mig, men den förtjänas att upprepas tills någon kan ge ett vettigt svar.
En fjärdedel studenter, alltså. Till det ska läggas all personal som arbetar på universitetet och all verksamhet som är fullständigt beroende av universitetet för sin existens. Man kan kort och gott konstatera att Lund skulle vara en liten sketen håla utan sitt universitet. Det märks om inte annat nu på sommaren då många lämnat stan. Det är en närmast spöklik stämning som sänker sig över gator och torg, nattlivet är icke-existerande och uteserveringarna gapar tomma. Man tackar sin lyckliga stjärna att Malmö bara ligger en kvart bort med pågatåg.
Foto: raketa.nu.
Det är med denna verklighet i åtanke som jag läser premiärnumret av Idéernas Lund, ”en tidning till alla kommuninvånare – om Lunds kommun, från Lunds kommun [med en] ambition att spegla det som händer i vår kommun”, allt enligt kommundirektör Jan-Inge Ahlfridh. Han tar bland annat upp att Lund siktar på att bli Europas kulturhuvudstad 2014 och att ”vägen dit kantas av många spännande evenemang”.
I denna tidning – från och om landets överlägset studenttätaste kommun – nämns inte ordet ”student” en enda gång. Detta beror på att Lund enligt tidningen Studentliv är en av landets minst studentvänliga kommuner. Man struntar helt enkelt i studenterna. Ett av många exempel på detta ges i det senaste numret av Lundagård där man rapporterar om den kroniska bostadsbristen i staden och kommunens fullständiga ovilja att göra något åt den. Trots löften inför det förra kommunalvalet så har kommunen byggt mycket få nya studentbostäder. Istället ligger hela ansvaret att tillhandahålla studentbostäder på studentdrivna Akademiska Föreningen och de olika nationerna. Ett klassiskt citat från kommunhåll har varit, ”du ser inga studenter som sover på gatorna, alltså löser det sig”.
Denna arroganta inställning mot studenterna tänker jag på när jag går igenom ett sommarsovande Lund. Hur många affärer skulle finnas utan 25 000 studenter som handlar i dem, hur många löner skulle betalas ut utan ett fullbelagt universitet, hur många skattekronor skulle gå kommunen förbi om alla dessa studenter skulle välja något annat lärosäte? Det skulle bli en sommarsömn året runt, något för Jan-Inge Ahlfridh och hans kompisar att fundera på. En gissning från min sida är att allt fler av alla de studenter som väljer att bosätta sig i Malmö på grund av bostadsbristen i Lund, också kommer att upptäcka fördelarna med Malmö högskola. En högskola med engagerade lärare, nya fräscha lokaler och små studentgrupper, i en studentstad utan arrogant bemötande, höga boendekostnader och mossiga studentikosa traditioner.
Lund kommer att ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad 2014. Mycket möda läggs ned från kommunens sida för att nå detta mål, många extra miljoner har pumpats in i kulturbudgeten. Återigen är det på sin plats att ställa frågan hur mycket kultur Lund skulle kunna erbjuda utan sina studenter. Lundakarneval, filmförening, studentafton, en hel drös studenttidningar, spex, föreningen Ordkonst, listan över studentdriven kulturverksamhet kan göras nästan hur lång som helst. Detta är dock inte något som kommunen tar hänsyn till i samband med kulturstadskandidaturen. ”Kultur Lund har fått många konkreta idéer på satsningar”, säger Kultur Lunds chef Torbjörn Nilsson, i Idéernas Lund. Men inga av dessa idéer verkar ha någon som helst koppling till studenter eller universitetet och studentföreningar kan inte söka bidrag ur kommunens budget.
Varför ignoreras konsekvent Lunds studenter av sin kommun? Frågan har ställts av många före mig, men den förtjänas att upprepas tills någon kan ge ett vettigt svar.
Kommentarer:
<< Tillbaka
Jag har också funderat på det, och funderat på exakt vad Lunds kommun kan och bör göra för studenterna. Förutom när det gäller bostadsfrågan tycker jag att det är en aning svårt. Jag satsar ju som bekant på att komma in i kommunfullmäktige, och tänkte försöka driva frågor som rör studenter. Vilka specifika frågor inom kommunens kompetensområde diskriminerar studenter? Jag har dålig koll, och vill gärna ha lite feedback. kontakta mig gärna på anna.johansson@mp.se om du har lust med det.
Anna Röd
Anna Röd
Anna, jag tror att det fundamentala problemet är att studenter inte betraktas som fullvärdiga kommunmedborgare, eftersom de bor här en kort tid. Och vad värre är, jag tror inte att studenterna själva betraktar sig som fullvärdiga kommunmedborgare heller. Det visar sig bl.a. i att kårerna struntar i kommunkommittén, som vad jag förstår är studenternas främsta kommunikationskanal med kommunpolitikerna. Det tror jag i sin tur har att göra med det taskiga engagemanget bland lundastudenter över lag, man verkar helt enkelt inte bry sig om sina rättigheter.
Jag vet inte hur man ska komma till rätta med det här problemet, men första steget kan vara att kommunen tar initiativ och börjar ta med studenterna i sin planering. Lycka till i valet, förresten!
Skicka en kommentar
Jag vet inte hur man ska komma till rätta med det här problemet, men första steget kan vara att kommunen tar initiativ och börjar ta med studenterna i sin planering. Lycka till i valet, förresten!
<< Tillbaka
