tisdag, november 14, 2006

Övervaka bilisterna

Ett av inslagen i kvällens Rapport handlade om försök i Danmark där unga bilförare satelitövervakas. Det är ett försäkringsbolag som tagit initiativet där de förare som håller hastighetsgränsen får en lägre försäkringspremie. För varje meter som föraren ligger över den tillåtna hastigheten läggs en extra avgift till försäkringen.

Samtidigt i Stockholm går planeringen vidare för att återinföra trängselavgifter. Den 1 mars anges som ett troligt datum då kamerorna vid Stockholms infarter slås på igen. Varenda registreringsskylt som passerar betalstationerna registreras.

Bilistens integritet ifrågasätts allt mer. Bilen och bilistens agerande är inte längre en privat angelägenhet, bilismen är en samhällsfråga som angår alla.

Till skillnad från kollektiva transportmedel har bilen alltid varit en del av den privata sfären. I bilkupén är man avskild från omvärlden. Man kan svära, prutta, lyssna på jättehög musik och bete sig lite hur man vill. Den förmenta avskildheten från omgivningen leder till att gränsen för vad man kan tillåta sig själv göra gentemot andra flyttas framåt. Att tuta på en okänd person som går alltför långsamt över övergångsstället är lättare än att svära åt samma okända person öga mot öga. Det ligger också närmare till hands att ta lagen i egna händer, exempelvis bryta mot hastighetsbegränsningar.

Just hastighetsbegränsningar har alltid varit en het potatis för motorjournalister. De är för lågt satta och det finns inget samband mellan hastighet och dödsfall i trafiken, menar man. Att väga in miljöskäl i hastighetsbegränsningarna ses som ”trakasserier av fortkörare”. Robert Collins krönika från i somras är talande. Collin talar om att fortkörare trakasseras. Jag menar att det är fortkörarna som trakasserar mig, min trafikförsäkring, min ljudmiljö och min luftmiljö. Kort sagt: de är en samhällsbelastning.

I ett PM (pdf) skriver SIKA om trafikens externa effekter i form av infrastrukturkostnad (slitage), avgasemissionskostnad, bullerkostnad och olyckskostnad. Man konstaterar att ”den enda kategori av fordon som via energiskatten täcker sina externa kostnader är bensindrivna personbilar med katalysator, och då endast i landsbygdstrafik. I tätortstrafik täcks knappa två tredjedelar av dessa bilars kostnader av energiskatten”.

Mest kostsamma för samhället är dieselbilarna. ”I landsbygdstrafik täcker energiskatten ungefär en femtedel av de externa kostnader som bilarna orsakar medan motsvarande täckningsgrad i tätortstrafik endast uppgår till knappt en tiondel.”

Trots höga skatter på bränsle täcker alltså inte bilismen de kostnader som den är upphov till. Värt att påpeka är att trängselkostnader inte ingår i SIKA:s undersökning.

Bilister måste köra börja köra säkrare, mer miljövänligt och mer effektivt. Det är inte bara något som berör de innanför vindrutan, utan även de utanför. Just på det här området känns det därför motiverat med utökad övervakning.

Kommentarer:
Med andra ord:

Miljön har ett ekonomiskt värde.
Varje olycka har ett ekonomiskt värde.
Din ljudmiljö har ett ekonomiskt värde.

Den personlig integriteten har däremot inget värde i din kalkyl.
 
Visst har den personliga integriteten ett stort värde. Men det finns en vanföreställning bland bl.a. motorjournalister att bilister trakasseras och förföljs med höga bränsleskatter, trängselavgifter och annat. Man tycks tro att bilen är en privat angelägenhet när den i själva verket angår alla.

Dessutom täcker alltså inte bränsleskatten bilismens kostnad för skattebetalarna.

Den personliga integriteten som går ut på att köra som en dåre ger jag inte mycket för.
 
Skicka en kommentar

<< Tillbaka