onsdag, april 12, 2006
Om individer, strukturer och andra svåra ord
Nils på Erlanderbrigaderna gör mig uppmärksam på Thomas Idergards debattinlägg i Expressen igår, om den otrendiga feminismen. Det är en veritabel eriksgata av klassiska liberala tankefel och logiska kullerbyttor. Roligast är förstås att Idergard är ensam i landet om att inte fatta att JämO:s krav på jämställda tidsangivelser var ett aprilskämt.
Men det som framgår tydligast i artikeln är Idergards oförmåga att kunna hålla isär begreppen individ och struktur, med resultatet att han fullständigt trasslar in sig i svåra ord som individer, ideologier, maktordningar, handlande subjekt och samhällsstrukturer.
Först måste jag bara göra klart för mig själv vad det är exakt som Idergard tycker är dåligt med ”feminismen” (alltså, feminismen så som han väljer att definiera den). Han menar att feminismen är en politisk ideologi som bygger på tanken om ett patriarkat som regelmässigt överordnar män på bekostnad av kvinnor, en s.k. struktur. Detta tar han som intäkt för att påstå att feminismen berövar alla människor egen vilja och personligt ansvar.
En feministisk politik innebär ”olika slags politiska interventioner, även långt in i människors vardagsliv, för att korrigera att ’strukturen’ får människor att bete sig ’felaktigt’”, skriver Idergard. Han menar att man som liberal inte får acceptera en sådan politisk ideologi eftersom individen är ett handlande subjekt, feminismens prat om förtryckande strukturer är trams.
Desto mer förvånande när Idergard själv börjar tala om ”liberala strukturer (sic!) som utjämnar betydelsen av de skillnader som naturen skapat mellan män och kvinnor.” Den liberala strukturen korrigerar alltså naturliga skillnader mellan män och kvinnor. Hur kan detta vara acceptabelt? Som man borde väl Idergard ha all anledning att känna sig begränsad även av dessa liberala strukturer som hindar honom från att vara ”ett fritt handlande subjekt”.
Idergard avslutar med ett rungande tjosan-liberalt konstaterande:
Jag skulle vilja korrigera Thomas Idergard. Att vara för jämställda villkor för män och kvinnor är precis detsamma som att vara feminist. Att se att det kan finnas maktrelationer som bygger på kön, utan att erkänna existensen av strukturer, är omöjligt. Kön är strukturer, av nödvändighet eftersom ”kön” knappast kan vara en individ. Ett ”kön” kan inte handla. Ett ”kön” kan inte ansvara för något. Endast en individ kan göra detta. Däremot kan denna individ beläggas med ett kön, en nationalitet, en etnisk tillhörighet och en massa andra kategorier och påverkas i sitt handlande av dessa kategoriseringar. Det är betydelsen av dessa kategorier som feminismen vill förminska, för att därigenom frigöra individen från det strukturella oket.
Samtidigt menar de flesta, feminister och alla andra som tänkt lite, att man aldrig kan tala om individer utan strukturer eller strukturer utan individer. Det ena kan aldrig existera utan det andra och Idergards liberala, fria handlande subjekt är en logisk kullerbytta. Skulle Idergard ha talat, skrivit, klätt sig och betett sig på samma sätt om han vore kvinna? Nej, det skulle han inte, och därigenom är han heller inget fritt subjekt utan styrd av könsstrukturer, vare sig han vill det eller inte.
Snabb uppdatering: freddyboy på Allison i Breakfast Club ger också Idergard på nöten. Skön läsning!
Men det som framgår tydligast i artikeln är Idergards oförmåga att kunna hålla isär begreppen individ och struktur, med resultatet att han fullständigt trasslar in sig i svåra ord som individer, ideologier, maktordningar, handlande subjekt och samhällsstrukturer.
Först måste jag bara göra klart för mig själv vad det är exakt som Idergard tycker är dåligt med ”feminismen” (alltså, feminismen så som han väljer att definiera den). Han menar att feminismen är en politisk ideologi som bygger på tanken om ett patriarkat som regelmässigt överordnar män på bekostnad av kvinnor, en s.k. struktur. Detta tar han som intäkt för att påstå att feminismen berövar alla människor egen vilja och personligt ansvar.
En feministisk politik innebär ”olika slags politiska interventioner, även långt in i människors vardagsliv, för att korrigera att ’strukturen’ får människor att bete sig ’felaktigt’”, skriver Idergard. Han menar att man som liberal inte får acceptera en sådan politisk ideologi eftersom individen är ett handlande subjekt, feminismens prat om förtryckande strukturer är trams.
Desto mer förvånande när Idergard själv börjar tala om ”liberala strukturer (sic!) som utjämnar betydelsen av de skillnader som naturen skapat mellan män och kvinnor.” Den liberala strukturen korrigerar alltså naturliga skillnader mellan män och kvinnor. Hur kan detta vara acceptabelt? Som man borde väl Idergard ha all anledning att känna sig begränsad även av dessa liberala strukturer som hindar honom från att vara ”ett fritt handlande subjekt”.
Idergard avslutar med ett rungande tjosan-liberalt konstaterande:
”Att vara för jämställda villkor för män och kvinnor - eller att se att det kan
finnas maktrelationer som bygger på kön - är inte detsamma som att vara
feminist. För att verkligen vara feminist måste man skriva under på
’könsmaktsordningen’ som generalförklaring till hur samhället ser ut, och
förorda statlig reglering av marknad och civilsamhälle för att bryta den.”
Jag skulle vilja korrigera Thomas Idergard. Att vara för jämställda villkor för män och kvinnor är precis detsamma som att vara feminist. Att se att det kan finnas maktrelationer som bygger på kön, utan att erkänna existensen av strukturer, är omöjligt. Kön är strukturer, av nödvändighet eftersom ”kön” knappast kan vara en individ. Ett ”kön” kan inte handla. Ett ”kön” kan inte ansvara för något. Endast en individ kan göra detta. Däremot kan denna individ beläggas med ett kön, en nationalitet, en etnisk tillhörighet och en massa andra kategorier och påverkas i sitt handlande av dessa kategoriseringar. Det är betydelsen av dessa kategorier som feminismen vill förminska, för att därigenom frigöra individen från det strukturella oket.
Samtidigt menar de flesta, feminister och alla andra som tänkt lite, att man aldrig kan tala om individer utan strukturer eller strukturer utan individer. Det ena kan aldrig existera utan det andra och Idergards liberala, fria handlande subjekt är en logisk kullerbytta. Skulle Idergard ha talat, skrivit, klätt sig och betett sig på samma sätt om han vore kvinna? Nej, det skulle han inte, och därigenom är han heller inget fritt subjekt utan styrd av könsstrukturer, vare sig han vill det eller inte.
Snabb uppdatering: freddyboy på Allison i Breakfast Club ger också Idergard på nöten. Skön läsning!
Kommentarer:
<< Tillbaka
En heja-kommentar. Bra isärplockning av SVDs liberalkonservativa antifeminister. Och då i synnerhet Idergaard, som ju faktiskt är föremål för din isärplockning.
Tack Ola! (Svd, förresten? Det var ju i Expressen...) Intressant att konstatera att Idergard är ett typiskt exempel på det som Linda Skugge - i artikeln före - menade fick henne att sluta kalla sig för feminist. D.v.s. de groteska överdrifterna och oviljan att nå nån typ av samförstånd, från icke-feministernas sida.
"Att se att det kan finnas maktrelationer som bygger på kön, utan att erkänna existensen av strukturer, är omöjligt."
"Skulle Idergard ha talat, skrivit, klätt sig och betett sig på samma sätt om han vore kvinna? Nej, det skulle han inte, och därigenom är han heller inget fritt subjekt utan styrd av könsstrukturer, vare sig han vill det eller inte."
Du tycker inte att dessa argument bygger på att det inte existerar några biologiska skillnader mellan kön, förutom just i skrevet?
"Skulle Idergard ha talat, skrivit, klätt sig och betett sig på samma sätt om han vore kvinna? Nej, det skulle han inte, och därigenom är han heller inget fritt subjekt utan styrd av könsstrukturer, vare sig han vill det eller inte."
Du tycker inte att dessa argument bygger på att det inte existerar några biologiska skillnader mellan kön, förutom just i skrevet?
# skrivet av 
: 14 april, 2006 16:44
: 14 april, 2006 16:44
Pontus: Nej, jag talar om maktrelationer, och sådana är av nödvändighet konstruktioner.
Det finns säkert biologiska skillnader mellan kvinnor och män, liksom det finns biologiska skillander mellan varenda människa på planeten. Frågan är vilken betydelse dessa skillnader ges, exempelvis i form av maktrelationer.
Makt är först och främst ett socialt - inte biologiskt - fenomen/konstruktion, och som sådant föremål för ifrågasättande och de/rekonstruktion.
Det finns säkert biologiska skillnader mellan kvinnor och män, liksom det finns biologiska skillander mellan varenda människa på planeten. Frågan är vilken betydelse dessa skillnader ges, exempelvis i form av maktrelationer.
Makt är först och främst ett socialt - inte biologiskt - fenomen/konstruktion, och som sådant föremål för ifrågasättande och de/rekonstruktion.
I korthet: Alla maktrelationer är strukturer. Biologiska skillnader kan leda till skillnader i maktrelationer. Alltså; vissa biologiska skillnader är i förlängningen strukturer.
Använder du inte begreppet lite slarvigt? Blir inte begreppet urvattnat?
Vidare anser jag fortfarande att Idergard kan klä sig hur han vill utan att det är ett uttryck för strukturer.
Använder du inte begreppet lite slarvigt? Blir inte begreppet urvattnat?
Vidare anser jag fortfarande att Idergard kan klä sig hur han vill utan att det är ett uttryck för strukturer.
# skrivet av : 15 april, 2006 13:41
: 15 april, 2006 13:41
Naturligtvis kan biologiska skillnader bidra till strukturers utformning, men det gör dem inte till strukturer i sig.
En sten är inte en struktur i sig, ett bröst är inte en struktur i sig, att kissa stående är inte en struktur i sig.
Menar du på allvar att Idergard har skjorta och slips på grund av sitt biologiska kön och inte sociala koder, seder och bruk (även kallat "strukturer")?
En sten är inte en struktur i sig, ett bröst är inte en struktur i sig, att kissa stående är inte en struktur i sig.
Menar du på allvar att Idergard har skjorta och slips på grund av sitt biologiska kön och inte sociala koder, seder och bruk (även kallat "strukturer")?
Nej, det menar jag inte.
Säg att Idergard egentligen hatar slipsar, men alla andra har dem på sig. Om Idergard kommer till jobbet utan slips så blir det höjda ögonbryn och jobbiga kommentarer. Idergard väljer att ha på sig en slips i alla fall. Ar inte Idergard i exemplet ett fritt agerande subjekt? Varför är det en "logisk kullerbytta"?
Vidare, om samma princip gäller för alla andra med slips; är då denna "slipskulturen" en struktur?
Alternativt. Om alla "trodde" att de älskade att bära slips, men att de "innerst inne", inte gjorde det, är det då en struktur?
Säg att Idergard egentligen hatar slipsar, men alla andra har dem på sig. Om Idergard kommer till jobbet utan slips så blir det höjda ögonbryn och jobbiga kommentarer. Idergard väljer att ha på sig en slips i alla fall. Ar inte Idergard i exemplet ett fritt agerande subjekt? Varför är det en "logisk kullerbytta"?
Vidare, om samma princip gäller för alla andra med slips; är då denna "slipskulturen" en struktur?
Alternativt. Om alla "trodde" att de älskade att bära slips, men att de "innerst inne", inte gjorde det, är det då en struktur?
# skrivet av : 15 april, 2006 18:25
: 15 april, 2006 18:25
Pontus: Jag tror att du, precis som Idergard, behöver göra lite nedslag i samhällsvetenskaplig teori, där motsättningen mellan individ (eller "aktör") och struktur har stötts och blötts ända sedan 1850-talet då Marx frågade sig hur människan kan skapa sin historia när hon måste göra det under villkor som hon inte själv kunnat välja.
Svaret är inte på något sätt självklart och än idag har samhällsvetenskapen inte kommit fram till mycket mer än att det varken går att förklara människors handlingar utifrån ett ensidigt aktörperspektiv eller ett ensidigt strukturperspektiv.
Huruvida man lutar sig åt det ena eller andra hållet har inte så mycket att göra med ideologisk övertygelse som på vilken nivå man ställer frågan om, exempelvis, Idergards slips.
Självklart kan vi hävda att Idergard valde att ta på sig en slips för att han ville det. Han är ett fritt agerande subjekt (eller en "autonom aktör"). Det är svårt att argumentera mot det påståendet. Men denna aktörcentrerade analys är rätt banal. Den går i stort sätt ut på att Idergard handlar som han gör därför att han gör det.
Samma mengingslösa resonemang får vi om vi hänger oss till en ensidigt strukturell förklaring. Idergard har slips på sig eftersom han inte har något val, slipsen hänger där och han tar den på sig eftersom han är dömd till det av historien. Återigen, det är svårt att argumentera emot detta påstående, men det är också ett meningslöst påstående.
Intressant och meningsfullt blir det först när man frågar sig hur aktörer och strukturer samverkar och påverkar varandra. Alltså, när Idergard tar på sig sin slips beror det på en myriad av orsaker. Vissa kan härledas till något som skulle kunna kallas för hans "egen vilja", andra kan härledas till s.k. "externa faktorer", något vi skulle kunna kalla för en "slipskultur". Slipskulturen, eller slipsstrukturen, har skapats av aktörer, som i sin tur har påverkats av tidigare strukturer som i sin tur skapats av aktörer, och så vidare...
Svaret är inte på något sätt självklart och än idag har samhällsvetenskapen inte kommit fram till mycket mer än att det varken går att förklara människors handlingar utifrån ett ensidigt aktörperspektiv eller ett ensidigt strukturperspektiv.
Huruvida man lutar sig åt det ena eller andra hållet har inte så mycket att göra med ideologisk övertygelse som på vilken nivå man ställer frågan om, exempelvis, Idergards slips.
Självklart kan vi hävda att Idergard valde att ta på sig en slips för att han ville det. Han är ett fritt agerande subjekt (eller en "autonom aktör"). Det är svårt att argumentera mot det påståendet. Men denna aktörcentrerade analys är rätt banal. Den går i stort sätt ut på att Idergard handlar som han gör därför att han gör det.
Samma mengingslösa resonemang får vi om vi hänger oss till en ensidigt strukturell förklaring. Idergard har slips på sig eftersom han inte har något val, slipsen hänger där och han tar den på sig eftersom han är dömd till det av historien. Återigen, det är svårt att argumentera emot detta påstående, men det är också ett meningslöst påstående.
Intressant och meningsfullt blir det först när man frågar sig hur aktörer och strukturer samverkar och påverkar varandra. Alltså, när Idergard tar på sig sin slips beror det på en myriad av orsaker. Vissa kan härledas till något som skulle kunna kallas för hans "egen vilja", andra kan härledas till s.k. "externa faktorer", något vi skulle kunna kalla för en "slipskultur". Slipskulturen, eller slipsstrukturen, har skapats av aktörer, som i sin tur har påverkats av tidigare strukturer som i sin tur skapats av aktörer, och så vidare...
Fair enough.
En sista kommentar bara: Du blandar ihop "samhällsvetenskapen" med "statsvetenskapliga institutionen i lund".
En sista kommentar bara: Du blandar ihop "samhällsvetenskapen" med "statsvetenskapliga institutionen i lund".
# skrivet av : 18 april, 2006 14:40
: 18 april, 2006 14:40
Mycket bra skrivet.
Måste också få tipsa om en briljant ledare av Hanne Kjöller på DN, där hon från ett liberalt håll dissikerar Idegaards luddiga och totalitära argument tills inget återstår. Visserligen skriven förra året men fortfarande aktuell.
//Ylva
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=956&a=412075&previousRenderType=2
Skicka en kommentar
Måste också få tipsa om en briljant ledare av Hanne Kjöller på DN, där hon från ett liberalt håll dissikerar Idegaards luddiga och totalitära argument tills inget återstår. Visserligen skriven förra året men fortfarande aktuell.
//Ylva
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=956&a=412075&previousRenderType=2
# skrivet av : 03 november, 2006 15:39
: 03 november, 2006 15:39 << Tillbaka
