tisdag, juli 11, 2006
När allmänheten blir överflödig
Jonas ställer frågan om varifrån vi får den överlägset största andelen av vår kunskap om omvärlden och samhället. Svaret är självklart: från media. Vår bild av vad som är viktigt och oviktigt är helt styrd av vad som presenteras som viktigt i media. Exempelvis är konflikten mellan israeler och palestinier långt mycket viktigare än något inbördeskrig i Afrika eftersom den givits stor plats i media under de senaste femtio åren.
Individen får sin information om samhället från media, men det motsatta gäller också. Politiker kan inte kommunicera direkt med sina väljare utan är nästan uteslutande tvingade att göra detta genom någon typ av (mass)medium. De kan omöjligen ha någon objektiv kunskap om vad deras väljare anser vara den viktigaste frågan, inte ens genom opinionsundersökningar eftersom dessa är beroende av vilka frågor som ställs.
En allmänt vedertagen modell som utformats Dearing och Rogers (finns i Agenda-Setting från 1996) går ut på att det finns en politisk dagordning och en medial dagordning som påverkar varandra. Den mediala dagordningen kan påverka/påverkas av allmänheten direkt medan den politiska dagordningen bara kan påverka/påverkas av allmänheten genom media.
Under Almedalsveckan har det visat sig hur de två dagordningarna kan existera oberoende av någon jobbig allmänhet som kommer in och stör. Det har varit direktkontakt mellan media och politiker, och journalister och opinionsbildare har gått runt och inbillat varandra vilka frågor som är viktiga och vilka som kan avfärdas. Exempelvis har fastighetsskatten ansetts vara mycket viktig, liksom mer läxor i skolan. Algblomningen hade turen att kicka igång ordentligt just när politiker och journalister var på väg hem från Gotland. ”Det här är ju fruktansvärt”, utbrast alla unisont när de blickade ut över relingen och vips talas det om ett förbud mot fosfater i tvättmedel, en fråga som varit kall som en nyfångad sill fram tills i förrgår.
Fosfater bidrar till övergödning av Östersjön vilket i sin tur leder till algblomning. Det kommer bli riktigt intressant när frågan om övergödning krockar med frågan om koldioxidutsläpp. För att nå målet om ett Sverige som är oberoende av olja 2020 krävs massiva satsningar på odling av energiskog vilket naturligtvis kommer att innebära mer konstgödsling med övergödning som resultat. I slutändan kommer avgörandet mellan dessa två frågor falla på vad som är enklast att presentera på de mediala och politiska dagordningarna. Om frågan ställs mitt i vintern då avgaserna syns mer, är det lättare att driva frågan om minskade utsläpp från transporter. Övergödningen är lättare att uppmärksamma på sommaren på grund av algblomningen.
Vad som egentligen är viktigast? Läs i tidningen, där står det.
Individen får sin information om samhället från media, men det motsatta gäller också. Politiker kan inte kommunicera direkt med sina väljare utan är nästan uteslutande tvingade att göra detta genom någon typ av (mass)medium. De kan omöjligen ha någon objektiv kunskap om vad deras väljare anser vara den viktigaste frågan, inte ens genom opinionsundersökningar eftersom dessa är beroende av vilka frågor som ställs.
En allmänt vedertagen modell som utformats Dearing och Rogers (finns i Agenda-Setting från 1996) går ut på att det finns en politisk dagordning och en medial dagordning som påverkar varandra. Den mediala dagordningen kan påverka/påverkas av allmänheten direkt medan den politiska dagordningen bara kan påverka/påverkas av allmänheten genom media.
Under Almedalsveckan har det visat sig hur de två dagordningarna kan existera oberoende av någon jobbig allmänhet som kommer in och stör. Det har varit direktkontakt mellan media och politiker, och journalister och opinionsbildare har gått runt och inbillat varandra vilka frågor som är viktiga och vilka som kan avfärdas. Exempelvis har fastighetsskatten ansetts vara mycket viktig, liksom mer läxor i skolan. Algblomningen hade turen att kicka igång ordentligt just när politiker och journalister var på väg hem från Gotland. ”Det här är ju fruktansvärt”, utbrast alla unisont när de blickade ut över relingen och vips talas det om ett förbud mot fosfater i tvättmedel, en fråga som varit kall som en nyfångad sill fram tills i förrgår.
Fosfater bidrar till övergödning av Östersjön vilket i sin tur leder till algblomning. Det kommer bli riktigt intressant när frågan om övergödning krockar med frågan om koldioxidutsläpp. För att nå målet om ett Sverige som är oberoende av olja 2020 krävs massiva satsningar på odling av energiskog vilket naturligtvis kommer att innebära mer konstgödsling med övergödning som resultat. I slutändan kommer avgörandet mellan dessa två frågor falla på vad som är enklast att presentera på de mediala och politiska dagordningarna. Om frågan ställs mitt i vintern då avgaserna syns mer, är det lättare att driva frågan om minskade utsläpp från transporter. Övergödningen är lättare att uppmärksamma på sommaren på grund av algblomningen.
Vad som egentligen är viktigast? Läs i tidningen, där står det.
Kommentarer:
Skicka en kommentar
<< Tillbaka
<< Tillbaka
