söndag, maj 13, 2007
ESC är det nya Europa
Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Eurovisionsschlagerfestivalen – ESC – är fortfarande den mest lyckade och väletablerade representationen av Europa. Det är det pan-europeiska svaret på Allsång på Skansen. I en tid då EU befinner sig i en djup kris, en praktrasist blir vald till president i Frankrike och Europas ledare inte ens kan enas om hur vi bör ta itu med klimatförändringarna, så är ESC ett – måhända symboliskt – ljus i mörkret. En påminnelse om vad som är det europeiska. Det som australiensare sitter och tittar på för att känna gemenskap med den gamla världen. Den enda mediala institution som förenar en 60-årig spanjor med en tonåring från Åkarp.
Serbien vann Eurovision Song Contest 2007
Därför är det extra beklämmande att se de buttra svenska reaktionerna på gårdagens tävling, som alla går ut på att den reducerats till att bli en ryggdunkaruppvisning, grannar emellan. Magnus Larsson på Aftonbladet skriver att detta innebar dödsstöten för Eurovision. Expressens Anders Nunstedt tycker att man borde införa uppdelade jurygrupper eller låta olika regioner rösta. Under sändningen raljerade – den för övrigt lysande – Kristian Luuk över hur östland efter östland röstade på varandra. Undantaget klagosången är DN:s Mattias Dahlström som konstaterar att det bästa bidraget vann och att ingen med förståndet i behåll kan hävda att Storbritannien, Tyskland, Frankrike eller Spanien skulle varit värdiga vinnare.
Kommentarerna är en sorglig uppvisning i västcentrismen som råder i Europa. I EU har de stora västländerna vant sig vid att få grannarna i öst att dansa efter deras pipa. De fattiga kusinerna från landet har inget val – det är ju vi i väst som sitter inne med fiolerna. Men när det kommer till en förutsättningslös tävling ritas kartan om. Då består Europa av 42 länder och mittpunkten ligger inte i Paris, Bryssel eller Stockholm, utan kanske snarare i Prag, Belgrad eller Warszawa. Att tala om att ”det bara är östländer som vinner” är en grov förenkling av verkligheten. I det svenska medvetandet börjar ”öst” i Lettland och slutar i Moldova. En ungefär lika intelligent observation som att bunta ihop Sverige med Portugal och kalla det för ”väst”.
Det handlar om en rädsla för det okända. Var ligger Georgien? Fan vet, men jag är ganska övertygad om att fler vet om det idag, efter den underhållande Björk-pastischen som landets utsända tävlade med igår. Att Ukraina kom tvåa är visserligen nedslående men bevisar inte mycket mer än att dålig smak är gränsöverskridande. Serbien fick – liksom tidigare vinnare – röster från alla länder. Inget land har så många grannar att det ensamt räcker för att vinna.
Det är alltså dags för väst att sluta tjura om att östländerna röstar på varandra. Hur var det förresten förut? Sverige deltog i nästan två decennier utan att vinna. Regeln om att tävla med sitt modersmål gjorde att nästan enbart engelsk- och franskspråkiga bidrag vann. Just den frankofona kompisröstningen överträffar vida dagens grannsolidaritet. Nu deltar alla på lika villkor och folket röstar på det de tycker bäst om.
Att The Ark presterade den sämsta svenska placeringen sedan Christer Björkman är inte särskilt förvånande, efter gårdagens katastrofala framförande. Ljudproduktionen var under all kritik, med Ola Salos röst som överröstade allt övrigt arr. Blidproduktionen var också kass, dessutom var själva framförandet stelt och oengagerat. Med detta är inte sagt att Sverige hade varit med och tävlat om segern även om framförandet varit bättre, låten tilltalar nog inte Europa. Men nu fick vi bara poäng från övriga nordiska länder (och Storbritannien), vilket tyder på att The Ark helt enkelt inte gick genom rutan.
Serbien vann Eurovision Song Contest 2007
Därför är det extra beklämmande att se de buttra svenska reaktionerna på gårdagens tävling, som alla går ut på att den reducerats till att bli en ryggdunkaruppvisning, grannar emellan. Magnus Larsson på Aftonbladet skriver att detta innebar dödsstöten för Eurovision. Expressens Anders Nunstedt tycker att man borde införa uppdelade jurygrupper eller låta olika regioner rösta. Under sändningen raljerade – den för övrigt lysande – Kristian Luuk över hur östland efter östland röstade på varandra. Undantaget klagosången är DN:s Mattias Dahlström som konstaterar att det bästa bidraget vann och att ingen med förståndet i behåll kan hävda att Storbritannien, Tyskland, Frankrike eller Spanien skulle varit värdiga vinnare.
Kommentarerna är en sorglig uppvisning i västcentrismen som råder i Europa. I EU har de stora västländerna vant sig vid att få grannarna i öst att dansa efter deras pipa. De fattiga kusinerna från landet har inget val – det är ju vi i väst som sitter inne med fiolerna. Men när det kommer till en förutsättningslös tävling ritas kartan om. Då består Europa av 42 länder och mittpunkten ligger inte i Paris, Bryssel eller Stockholm, utan kanske snarare i Prag, Belgrad eller Warszawa. Att tala om att ”det bara är östländer som vinner” är en grov förenkling av verkligheten. I det svenska medvetandet börjar ”öst” i Lettland och slutar i Moldova. En ungefär lika intelligent observation som att bunta ihop Sverige med Portugal och kalla det för ”väst”.
Det handlar om en rädsla för det okända. Var ligger Georgien? Fan vet, men jag är ganska övertygad om att fler vet om det idag, efter den underhållande Björk-pastischen som landets utsända tävlade med igår. Att Ukraina kom tvåa är visserligen nedslående men bevisar inte mycket mer än att dålig smak är gränsöverskridande. Serbien fick – liksom tidigare vinnare – röster från alla länder. Inget land har så många grannar att det ensamt räcker för att vinna.
Det är alltså dags för väst att sluta tjura om att östländerna röstar på varandra. Hur var det förresten förut? Sverige deltog i nästan två decennier utan att vinna. Regeln om att tävla med sitt modersmål gjorde att nästan enbart engelsk- och franskspråkiga bidrag vann. Just den frankofona kompisröstningen överträffar vida dagens grannsolidaritet. Nu deltar alla på lika villkor och folket röstar på det de tycker bäst om.
Att The Ark presterade den sämsta svenska placeringen sedan Christer Björkman är inte särskilt förvånande, efter gårdagens katastrofala framförande. Ljudproduktionen var under all kritik, med Ola Salos röst som överröstade allt övrigt arr. Blidproduktionen var också kass, dessutom var själva framförandet stelt och oengagerat. Med detta är inte sagt att Sverige hade varit med och tävlat om segern även om framförandet varit bättre, låten tilltalar nog inte Europa. Men nu fick vi bara poäng från övriga nordiska länder (och Storbritannien), vilket tyder på att The Ark helt enkelt inte gick genom rutan.
Kommentarer:
<< Tillbaka
Håller med dig om att det verkligen är tydligt hur den unkna västeuropa-centrismen kommer upp till ytan vid eurovision. Lite trist och mycket typiskt.
Jag menar, förr om åren vann ju alltid Irland utan att nån klagade och kompisröstning är ju regel i de här sammanhangen. Inget nytt alltså. Ett litet sakfels-gnäll också: Martin Stenmarck kom på 19:e plats förrförra året, vilket ju är snäppet sämre än The Ark. Shit, jag kanske borde hooka upp med Björn Kjellman, så stor schlagertönt som jag börjar bli :)
/H
Jag menar, förr om åren vann ju alltid Irland utan att nån klagade och kompisröstning är ju regel i de här sammanhangen. Inget nytt alltså. Ett litet sakfels-gnäll också: Martin Stenmarck kom på 19:e plats förrförra året, vilket ju är snäppet sämre än The Ark. Shit, jag kanske borde hooka upp med Björn Kjellman, så stor schlagertönt som jag börjar bli :)
/H
# skrivet av 
: 14 maj, 2007 00:39
: 14 maj, 2007 00:39
är övertygad om att det hade gått bättre för månsa, cara mia går ju inte att få ur huvudet och då hatar jag ändå schlager. och ja, det blir något pinsamt att lyssna på allt tjat om kompisröstning, hallå? vem gav sverige bra poäng? kan det ha varit norge och danmark och island bland annat?
# skrivet av : 14 maj, 2007 08:22
: 14 maj, 2007 08:22
H: Okej, Stenmark var snäppet sämre, men det såg snyggare ut att skriva Christer Björkman och så hoppades jag kanske lite att ingen som läser den här bloggen var sån kalenderbitare...
Anna: Säkert hade det gått bättre för månsa. Men, som sagt, jag kan inte heller få låten ur huvudet, och det är skrämmande, ingenting annat!
Anna: Säkert hade det gått bättre för månsa. Men, som sagt, jag kan inte heller få låten ur huvudet, och det är skrämmande, ingenting annat!
Jag konstaterar följande efter min Facebook-konversation med CJ: Eftersom schlagerfestivalen i Sverige nu verkar handla om "riktiga" artister och därmed musik som antas vara mer "autentisk" så verkar många tro att man kan se Euro-festivalen genom någon slags filter där "musikalisk kvalitet" är det som står i centrum. Med följden att folk (nu framförallt såhär i efterhand) tillskriver evenemanget adjektivet "skit".
Men jag vill mena att poängen med den här tillställningen inte är att vara på något sätt "bra" enligt den här gängse kulturella normen. De länder som egentligen betyder någonting populärkulturellt - i den verkliga världen - är ju också de som hamnar sist, år efter år.... (UK, Frankrike, Spanien, Tyskland, Sverige)
Här i England verkar det framförallt som att alla också inser att tävlingen inte handlar om musik egentligen - den är mer av ett mishmash av att hävda sitt eget lands suveränitet, nationalromantiska föreställningar (som t.ex. den att jultomten bor i Finland) och allmänt eurotrash-vulgo-jippo - och det är därfor engelsmännens egna bidrag ju aldrig egentligen handlar om musik, utan snarare om.....buskis?
Men festivalen är iaf underhållande i all sin hysteri och i sättet den uttrycker någon slags frö till ett naivt, kanske unikt "europeiskt," gemensamt förhållande till trash och simpel underhållning antar jag...
Men jag vill mena att poängen med den här tillställningen inte är att vara på något sätt "bra" enligt den här gängse kulturella normen. De länder som egentligen betyder någonting populärkulturellt - i den verkliga världen - är ju också de som hamnar sist, år efter år.... (UK, Frankrike, Spanien, Tyskland, Sverige)
Här i England verkar det framförallt som att alla också inser att tävlingen inte handlar om musik egentligen - den är mer av ett mishmash av att hävda sitt eget lands suveränitet, nationalromantiska föreställningar (som t.ex. den att jultomten bor i Finland) och allmänt eurotrash-vulgo-jippo - och det är därfor engelsmännens egna bidrag ju aldrig egentligen handlar om musik, utan snarare om.....buskis?
Men festivalen är iaf underhållande i all sin hysteri och i sättet den uttrycker någon slags frö till ett naivt, kanske unikt "europeiskt," gemensamt förhållande till trash och simpel underhållning antar jag...
# skrivet av : 14 maj, 2007 18:06
: 14 maj, 2007 18:06
Well well vänner - jag håller inte riktigt med... just Tyskland var oväntat bra - kolla in detta: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=789050
/Funkstraße
/Funkstraße
# skrivet av : 16 maj, 2007 13:26
: 16 maj, 2007 13:26
Jag håller helt med dig, Jonas! ESC handlar inte om musik i första hand, utan om nationalromantik och kitch. Inget fel i det, det är lysande lördagsunderhållning. Men man ska ju inte missta sig och tro att det handlar om den BÄSTA musiken i Europa. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så håller de svenska uttagningarna mycket högre klass än europafinalen. Men då får det väl vara så? Varför bry sig om vad Rumänien tycker om The Ark?
Petter, Tyskland? Sinatra på tyska? Varför inte?
Petter, Tyskland? Sinatra på tyska? Varför inte?
Ukraina! Sieben, acht, tanzen!!
I övrigt har det gått så långt att SJF's fackförbundstidning Journalisten i denna veckas utgåva har med ett långt reportage där de bevakat de journalister som bevakade spektaklet. Med slutsatsen att det verkade vara lite stressigt. Joråsatte.
I övrigt har det gått så långt att SJF's fackförbundstidning Journalisten i denna veckas utgåva har med ett långt reportage där de bevakat de journalister som bevakade spektaklet. Med slutsatsen att det verkade vara lite stressigt. Joråsatte.
.. och det är klart. Ska man fiska fram rubriker som "skandalÖST", och "är det här verkligen seriÖST" så gäller det ju att ligga i.
Skicka en kommentar
<< Tillbaka
