måndag, februari 26, 2007
"Totally green!"
Igår natt gick den 79:e Oscarsgalan av stapeln. För oss som orkade stanna uppe och titta blev det en halvdan tillställning som gick i miljöns och den dåliga ljudproduktionens tecken. Ellen DeGeneres gjorde en slätstruken och hyfsat intetsägande debut som galavärd och övertrumfades flera gånger av prisutdelare som Tom Hanks och Jerry Seinfeld (varför har han aldrig fått leda galan?).
Årets Oscarsgala var enligt arrangörerna ”totally green” och i alla delar hade man strävat efter minsta möjliga ekologiska fotavtryck. På röda mattan kunde publiken på plats och över en miljard tv-tittare se kändisarna anlända i ”spectacular hybrids” så som Tesla Roadster (bilden). Under prisutdelningen fick dokumentären En obekväm sanning två statyetter, för bästa dokumentär och bästa låt (”I Need To Wake Up” av Melissa Etheridge) och Al Gore hyllades för sitt arbete för att upplysa om klimatförändringar.
Naturligtvis är det trevligt att miljöfrågor står så högt på dagordningen och att skådespelare använder sitt kändisskap för att bilda opinion. Samtidigt är det något som skorrar. Hollywood är ytans huvudstad. Man har byggt upp en storindustri på yta utan innehåll och hollywoodfilmer görs med ekonomiska intressen för ögonen, snarare än artistiska eller ideologiska. Inget fel i det. Filmindustrin fungerar som vilken annan industri som helst, investerare vill se sina insatser växa och anställda vill få ut sin lön. Men man måste komma ihåg att frågor endast uppmärksammas när det finns pengar att tjäna på dem. Oavsett om det handlar om förintelsen, USA:s krig i Irak eller klimatförändringar är bäst-före-datumen korta i Hollywood, och om agenterna tycker att en fråga börjar svalna tar man sin skådespelare och hoppar snabbt över till nästa balla grej.
Men även om Hollywood är yta utesluter det inte att det kan finnas något under ytan. Enskilda skådespelare, regissörer och producenter kan brinna för ett budskap och kämpa hårt för att föra fram det. Al Gore har arbetat med miljöfrågor sedan början av 70-talet och ingen kan klandra honom för att han lapar i sig av all uppmärksamhet han kan få, nu när någon äntligen bryr sig. Man kan raljera över hollywoodstjärnors fåfänga försök att vara miljövänliga och ”carbon neutral” samtidigt som de lever ett liv i absurt överflöd. Men det handlar om ett fåtal opinionsbildare som ändå förhoppningsvis lämnar betydande avtryck i folks medvetande.
När klimatfrågan slutar vara ball får vi bara hoppas att Hollywood inte går över till SUV:ar igen, utan nöjer sig med en sex-cylindrig herrgårdsvagn.
Årets Oscarsgala var enligt arrangörerna ”totally green” och i alla delar hade man strävat efter minsta möjliga ekologiska fotavtryck. På röda mattan kunde publiken på plats och över en miljard tv-tittare se kändisarna anlända i ”spectacular hybrids” så som Tesla Roadster (bilden). Under prisutdelningen fick dokumentären En obekväm sanning två statyetter, för bästa dokumentär och bästa låt (”I Need To Wake Up” av Melissa Etheridge) och Al Gore hyllades för sitt arbete för att upplysa om klimatförändringar.
Naturligtvis är det trevligt att miljöfrågor står så högt på dagordningen och att skådespelare använder sitt kändisskap för att bilda opinion. Samtidigt är det något som skorrar. Hollywood är ytans huvudstad. Man har byggt upp en storindustri på yta utan innehåll och hollywoodfilmer görs med ekonomiska intressen för ögonen, snarare än artistiska eller ideologiska. Inget fel i det. Filmindustrin fungerar som vilken annan industri som helst, investerare vill se sina insatser växa och anställda vill få ut sin lön. Men man måste komma ihåg att frågor endast uppmärksammas när det finns pengar att tjäna på dem. Oavsett om det handlar om förintelsen, USA:s krig i Irak eller klimatförändringar är bäst-före-datumen korta i Hollywood, och om agenterna tycker att en fråga börjar svalna tar man sin skådespelare och hoppar snabbt över till nästa balla grej.
Men även om Hollywood är yta utesluter det inte att det kan finnas något under ytan. Enskilda skådespelare, regissörer och producenter kan brinna för ett budskap och kämpa hårt för att föra fram det. Al Gore har arbetat med miljöfrågor sedan början av 70-talet och ingen kan klandra honom för att han lapar i sig av all uppmärksamhet han kan få, nu när någon äntligen bryr sig. Man kan raljera över hollywoodstjärnors fåfänga försök att vara miljövänliga och ”carbon neutral” samtidigt som de lever ett liv i absurt överflöd. Men det handlar om ett fåtal opinionsbildare som ändå förhoppningsvis lämnar betydande avtryck i folks medvetande.
När klimatfrågan slutar vara ball får vi bara hoppas att Hollywood inte går över till SUV:ar igen, utan nöjer sig med en sex-cylindrig herrgårdsvagn.
Kommentarer:
<< Tillbaka
Al Gores hus är inte särskilt energisnålt, har jag hört. Hans film verkar inte vara särskilt hederlig heller.
Skicka en kommentar
<< Tillbaka