söndag, mars 11, 2007
Melodifestivalen går framåt
Det kan bero på att jag börjar bli gammal – troligen är det därför – men tyckte inte ni också att melodifestivalen var rätt bra i år? Så långt tillbaka jag kan minnas (vilket är till melodifestivalen 1986 och en spetsinlindad Anna Book, 15) så har tävlingen varit en underhållande freak show som på sin höjd har nått upp till hyfsad musikalisk nivå. Framför allt har tävlingen hållit sig till en typ av ”schlagermelodier” som gjort att den känts hopplöst utdaterad.
I år var det annorlunda. Bortsett från den första deltävlingen i Jönköping där Tommy Nilsson och Anna Book gick vidare (sist, respektive näst sist i finalen) var startfälten riktigt starka – och breda. Från tråkschlager med titlar som ”Jag tror på människan”, ”För att du finns” och ”Kom”, till dansgolvsdängor med The Attic, gamla Alcazar-medlemmar och Addis Black Widow (de senare föll dessvärre på att de sjunger som riktiga krattor). Där emellan fanns klockrena Tracks-hits med Idol-Måns, Idol-Sebastian, Andreas Johnson och Sarah Dawn Finer. Och så The Ark, så klart.
Istället för att vara en gammal musikalisk artefakt för evergreens har Melodifestivalen blivit ett tvärsnitt av aktuell svensk musik. Alla har numera något att hämta härifrån och jag vågar redan nu hävda den svenska finalen höll bra mycket högre klass än det vi kommer få genomlida i Helsingfors.
Med det sagt så är det naturligtvis inte särskilt spännande musik man bjuds på. Tuggmotståndet är minimalt och den obligatoriska tonartshöjningen i den sista refrängen är obligatorisk alltjämt. Men det går i rätt riktning och i framtiden kanske tävlingen kan utveckla sig till att omfatta alla Sveriges största artister och låtskrivare som möts i mäktiga showdowns. Jag tänker Ison & Fille, Salem al Fakir, Jens Lekman, The Hives, Timbuktu, The Knife, Robyn, Fattaru, Backyard Babies, Laleh, ja va fan, hela den riktiga svenska musikeliten.
Eller kanske inte. Hur som helst blir Melodifestivalen vad man gör den till och det behöver inte vara smöriga Carola-hits. Att årets upplaga slog både tittar- och röstningsrekord visar, om inte annat, att svenska folket har helt okej smak.
I år var det annorlunda. Bortsett från den första deltävlingen i Jönköping där Tommy Nilsson och Anna Book gick vidare (sist, respektive näst sist i finalen) var startfälten riktigt starka – och breda. Från tråkschlager med titlar som ”Jag tror på människan”, ”För att du finns” och ”Kom”, till dansgolvsdängor med The Attic, gamla Alcazar-medlemmar och Addis Black Widow (de senare föll dessvärre på att de sjunger som riktiga krattor). Där emellan fanns klockrena Tracks-hits med Idol-Måns, Idol-Sebastian, Andreas Johnson och Sarah Dawn Finer. Och så The Ark, så klart.
Istället för att vara en gammal musikalisk artefakt för evergreens har Melodifestivalen blivit ett tvärsnitt av aktuell svensk musik. Alla har numera något att hämta härifrån och jag vågar redan nu hävda den svenska finalen höll bra mycket högre klass än det vi kommer få genomlida i Helsingfors.
Med det sagt så är det naturligtvis inte särskilt spännande musik man bjuds på. Tuggmotståndet är minimalt och den obligatoriska tonartshöjningen i den sista refrängen är obligatorisk alltjämt. Men det går i rätt riktning och i framtiden kanske tävlingen kan utveckla sig till att omfatta alla Sveriges största artister och låtskrivare som möts i mäktiga showdowns. Jag tänker Ison & Fille, Salem al Fakir, Jens Lekman, The Hives, Timbuktu, The Knife, Robyn, Fattaru, Backyard Babies, Laleh, ja va fan, hela den riktiga svenska musikeliten.
Eller kanske inte. Hur som helst blir Melodifestivalen vad man gör den till och det behöver inte vara smöriga Carola-hits. Att årets upplaga slog både tittar- och röstningsrekord visar, om inte annat, att svenska folket har helt okej smak.
Kommentarer:
<< Tillbaka
vad det främst visar är väl att folk har alldeles för lite att göra om de faktiskt engagerar sig i skräpet. spelar ingen roll om så snook är med (eller kanske), det är lika uselt år efter år.
Jag är helt med på att det finns mycket skit på tv. Melodifestivalen är rätt menlös underhållning utan skarpa kanter. Men jämfört med den andra menlösa underhållningen på tv så tycker jag ändå att Melodifestivalen är proffsigt producerad och Luuk är ju alltid rolig. Om vi ska racka ner på menlös tv-underhållning så finns det tacksammare slagpåsar.
Aej, nu tycker jag det blir för svennigt här. Grejen med shclagerfestivaler nuförtiden är att det mest handlar om en katapult för att förlänga redan existerande kändisskap. Musiken är helt irrelevant, och högst derivativ.
Detta pekas även ut av The Economist, som syrligt kommenterar situationen i Storbritannien. Kanske är kändisvulgariteten mer synlig i den brittiska kontexten, men varför en tävling i musik skulle vara intressant för proggartister som Fattaru, Timbuktu eller The Knife kan jag inte förstå. Okej, ur rent kommersiell synpunkt kanske, men... (ähum) artistisk integritet?
Finnarna har alltid varit mer rakt på sak än svennar när det gäller såna här grejer: kolla bara på deras perfekta sammanfattning av begreppet "schlager" förra året. Vill inte låta som en sur utlandssvensk, men typiskt svennar att missförstå ett så här banalt fenomen genom sin förbannade, ständiga folkrörelsementalitet och... duktighet.
Detta pekas även ut av The Economist, som syrligt kommenterar situationen i Storbritannien. Kanske är kändisvulgariteten mer synlig i den brittiska kontexten, men varför en tävling i musik skulle vara intressant för proggartister som Fattaru, Timbuktu eller The Knife kan jag inte förstå. Okej, ur rent kommersiell synpunkt kanske, men... (ähum) artistisk integritet?
Finnarna har alltid varit mer rakt på sak än svennar när det gäller såna här grejer: kolla bara på deras perfekta sammanfattning av begreppet "schlager" förra året. Vill inte låta som en sur utlandssvensk, men typiskt svennar att missförstå ett så här banalt fenomen genom sin förbannade, ständiga folkrörelsementalitet och... duktighet.
Men va fan! Jonas och Anna, ni båda verkar ha missat tyngdpunkten i mitt inlägg. Jag glider inte runt i min arbetslösa vardag och käkar filmjölk och lyssnar på Absolute Schlager. "Minimalt tuggmotstånd" var det ju, och allt jag har givit melodifestivalen är att den når upp till hyfsad tv-underhållning på en lördagskväll.
Det som däremot är intressant är tsunamivågen av elitism som sköljt över mig närhelst jag antytt att melodifestivalen är något att ha (ja, det gäller er också, Jörgen och Finn). Det finns mycket skit därute och ibland vill också jag bara dra täcket över huvudet och somna om. Men faktum är att finalen hade över fyra miljoner tittare. Oavsett vad man tycker så är det något som man måste förhålla sig till på ett någorlunda seriöst sätt. Att bara avfärda det som "något som folk med alldeles för lite att göra engagerar sig i" är inget annat än phet kulturelitism.
Det som däremot är intressant är tsunamivågen av elitism som sköljt över mig närhelst jag antytt att melodifestivalen är något att ha (ja, det gäller er också, Jörgen och Finn). Det finns mycket skit därute och ibland vill också jag bara dra täcket över huvudet och somna om. Men faktum är att finalen hade över fyra miljoner tittare. Oavsett vad man tycker så är det något som man måste förhålla sig till på ett någorlunda seriöst sätt. Att bara avfärda det som "något som folk med alldeles för lite att göra engagerar sig i" är inget annat än phet kulturelitism.
Men men men, visst ar schlagerfestivalen svennig Jonas (....men svennigast av trots allt ar kanske du?). Alla vet val att det ar en ganska smaklos tillstallning, men det ar ju faktiskt ngt som ar del av att vaxa upp i Sverige under 80-talet. Som svenne kanns allt sant som ar 'smaklost' i sin kultur verkligen pinsamt. Kan det inte bara fa vara lite smaklost och inte sa javla pretto? Schlagerfestivalen har val aldrig sagt att sjalv att det ar speciellt hogtravande, aven om det som Talle papekar faktisk borjar rora sig i den rikningen. (Och kommer sakert vara om typ 4-5 ar)
E det inte ganska skont att verenda javel i landet inte lyssnar pa baile-funk, knife och uppmuntrar grannen att gora annu fler mash-ups?
Och ar det inte skont att vi i Sverige kollar pa Melodifestivalen, medans ingen i Uk gor det? Iallafall ar vi inte totalt samma?
E det inte ganska skont att verenda javel i landet inte lyssnar pa baile-funk, knife och uppmuntrar grannen att gora annu fler mash-ups?
Och ar det inte skont att vi i Sverige kollar pa Melodifestivalen, medans ingen i Uk gor det? Iallafall ar vi inte totalt samma?
Jo fast svennigast av allt är väl ändå den relativism som alla trendputtar har i Sthlm - när man 'ironiskt' sörplar Nescafé, inte för att det är gott, utan för att det är sååå medvetet kul att bryta mot den föreskrivna latteliberalismen. Och alla kommenterar schlagerfestivalen på sina Myspace-sidor för att det är en sån halvförbjuden men välregisserad 'guilty pleasure'.
I det avseendet är förblir jag gärna surkarten/elitisten Adorno, medan ni kan få vara hur postmodernt åttiotalistiskt "anything goes" som ni vill!
För du har rätt Li - vi är alla amatör-kulturteoretiker i Sverige, varenda en i vår generation. Ängsligheten gör att vi reflekterar över precis all kultur så vi blir alldeles snurriga; ingenting kan få förbli bara sig självt, det ska hela tiden kommenteras utan & innan.......
I det avseendet är förblir jag gärna surkarten/elitisten Adorno, medan ni kan få vara hur postmodernt åttiotalistiskt "anything goes" som ni vill!
För du har rätt Li - vi är alla amatör-kulturteoretiker i Sverige, varenda en i vår generation. Ängsligheten gör att vi reflekterar över precis all kultur så vi blir alldeles snurriga; ingenting kan få förbli bara sig självt, det ska hela tiden kommenteras utan & innan.......
# skrivet av 
: 22 mars, 2007 18:12
: 22 mars, 2007 18:12
TV-Sverige våren 2007 kan sammanfattas av "Sthlmsironiska" BingoRoyale, fåniga dansprogram på TV4 & Kristian Luuk's tilltuffade svennversion av schlagerfestival. Tack för Erik Fichtelius för Persson-intervjuerna.
Jag gillade för övrigt Addis Black Widow's låt.
/ Petrus
Jag gillade för övrigt Addis Black Widow's låt.
/ Petrus
# skrivet av : 23 mars, 2007 10:28
: 23 mars, 2007 10:28
E det inte ganska skont att verenda javel i landet inte lyssnar pa baile-funk, knife och uppmuntrar grannen att gora annu fler mash-ups?
Tack Li, jag håller med! Och Jonas, från en skåne-horisont känns ironiskt Nescafédrickande inte svennigt, det känns stockholmskt. Jag är inte någon del av myspace-kulturen och jag vet inte vad du talar om när du menar att Melodifestivalen är ett guilty pleasure. Jag kände mig inte ett dugg guilty. Däremot vill jag också fortsätta vara Adorno, men för den skull måste jag väl inte hänge mig till strikt finkulturkonsumtion?
Det kan nog helt enkelt vara så att Petrus har rätt när han talar om den stockholmsironiska TV-våren. Jag/vi har växt upp med ett typ av mediespråk som personifieras av t.ex. Kristian Luuk och Annika Lantz. Nu har det infiltrerat både P1 och Melodifestivalen och jag känner mig alldeles som hemma. Jag är svennig och kan inte göra något åt det!
Skicka en kommentar
Tack Li, jag håller med! Och Jonas, från en skåne-horisont känns ironiskt Nescafédrickande inte svennigt, det känns stockholmskt. Jag är inte någon del av myspace-kulturen och jag vet inte vad du talar om när du menar att Melodifestivalen är ett guilty pleasure. Jag kände mig inte ett dugg guilty. Däremot vill jag också fortsätta vara Adorno, men för den skull måste jag väl inte hänge mig till strikt finkulturkonsumtion?
Det kan nog helt enkelt vara så att Petrus har rätt när han talar om den stockholmsironiska TV-våren. Jag/vi har växt upp med ett typ av mediespråk som personifieras av t.ex. Kristian Luuk och Annika Lantz. Nu har det infiltrerat både P1 och Melodifestivalen och jag känner mig alldeles som hemma. Jag är svennig och kan inte göra något åt det!
<< Tillbaka
